Den här sidan har korrekturlästs
8
3 Vår synd Han bar, vår skuld Han tog,
Så var Guds kärleksråd.
Vårt straff Han led, vår död Han dog,
O, under utav nåd!
4 O, lär oss bättre tacka Dig,
Mer lov och pris Dig ge
För all den kärleks rikedom
Vi uti ordet se.
7
Att blicka upp och se Dig där,
O Herre, vilken fröjd!
Att tänka på din kärlek stor,
Dess bredd och djup och höjd,
2 Bekänna kraften av ditt blod,
Som för oss alla rann,
Och trötta hjärtan liva upp
Med tanken på Guds Lamm!
3 Vad fröjd det är att se den stig,
Som Du så ödmjuk gick,
Att lära vandra i din nåd
Och ledas av din blick.
