solstrek, skattat nödigt, at til almänhetens tienst utgifwa, hwad jag med thenne wäxt rönt, sättet huru jag dessa Jord-Päron planterat, inbärgat, och til hwad margehanda nytta the anwändas kunna, i then säkra förmodan, at ther en hwar beflitar sig, och med omsorg på efterföljande sätt thermed omgår, lärer han finna sin möda och kostnad mångfaldigt ersatt.
Jordmånen och thes belägenhet.
Platsen bör wara belägen emot Solen, hälst emot Söder, mera låglänt än hög, icke sur ty tå måste dikas rundt omkring, och får man icke årligen bruka samma land, ty tå aftager wäxten; orsaken lärer wara, at som thenna wäxt drifwer uti stor ömnoghet, så kan ock jorden icke jämt gifwa tilräckelig näring, utan bäst är årligen bruka nytt, och anwända then förra platsen med hielp af någon giödning, til Lin, Hampa, eller någon sädes utsåning, eller ock träda thet hwart annat åhr, hwarmedelst jorden har tilfälle, återhämta sin strycka, dock måste then åter med granris sönderhackat, spångiödsel, rutten halm eller Swinbyssie wid utsåningen förbättras, som widare förmäles, men then som har råd at giöda stycket alt öfwer, kan wänta desto ömningare skiörd, som Rötterne tå hafwa tilfälle sprida
