216
från grunden upp till taket reparerad,
ja, hvarför icke säga 'reformerad!’ —
Reform är dagens lösen nu som förr,
är formeln, som skall öppna lyckans dörr,
och skänka glädjens vin i sorgens skålar,
och fast för den det ordet vackrast ljuder,
i hvilkens ådror ungdomsblodet sjuder,
som hvar reform i hoppets färger målar,
jag tänker dock hos ingen tvekan rår
om värdet af reformer, som likt vår
det murkna utan skoning hugga ned,
som bota refvorna i gamla murar
och täta taket emot höstens skurar,
som göra väggen ljus och trappan bred,
som dörrar öppna, öka fönstrens höjd
att sol och luft till alla vråar leda,
som rum åt vetenskapens skatter reda
och rum åt ungdoms allvar, ungdoms fröjd.
Här skola nya släkten le och hoppas,
när under solens strålar linden knoppas
och njuta ungdomens och vårens fröjder,
då skämtet gnistrar emot bägarns rand.
De skola bryggor slå till lifvets höjder
och bygga slott af sol i drömmars land.
Må vår nation, hur tidens stormar ryta,
hur länge östervågor än sig bryta
emot de hårda vilda Roslagsskär,
så länge Dannemora stål kring jorden bär,
så länge rågen hög på slätten svallar,
och idog landtman sköter där sitt kall,
så länge från de minnesrika hallar
än vetenskapen strör i unga sinnen
