46
denna tid är införandet af rösträtt för recentiorerna 1826. Reformen kringskäres dock högst betänkligt af en något djärft tilltagen proportionalism, som stadgar, att juniorerna hädanefter skola äga 2 röster, seniorerna 4, bibliotekarien 6, kuratorer 8 och inspektor 16 röster. Icke underligt om, enligt hvad protokollet upplyser, en längre diskussion uppstod vid detta måls afgörande. Ett stridsäpple vid flera landskap under samma tid var äfven den af förut nämnde Callerholm 1828 väckta frågan om att de yngre landsmännen, i synnerhet de nyinskrifne, skulle hos de äldre göra en »vänskaplig påhälsning», enär nationens ständigt ökade medlemsantal mer och mer omöjliggjorde all närmare bekantskap mellan landsmännen. Säkerligen var det icke förslagsställarens mening att i nationen införa någon slags penalism, ehuru förslaget så tolkades och uttyddes. Efter lifliga meningsutbyten afgjordes frågan den 2 mars 1829 med 22 rösters majoritet, hvarvid det bestämdes, att beslutet skulle införas i nationens stadgar i den form, som Herr Callerholm föreslagit, nämligen: »kurator äger, att underrätta den nye ledamot, som i nationen inskrifves, att nationen af honom väntar, att han medelst ett besök gör sig bekant med nationens seniorer». Nio landsmän anmälde häremot sin reservation och begärde att till protokollet få sina namn antecknade, då de därigenom trodde sig för efterkommande ådagalägga sitt nit uti att hafva motarbetat införandet af penalism i nationen.
Den ojämförligt viktigaste tilldragelsen under detta skede är föreningen mellan Uplands och Roslags nationer. Den omständigheten, att de bägge nationerna de sista åren haft gemensam inspektor, har härtill säkerligen varit en bidragande faktor, äfven om det först var Lundblads afgång från inspektoraten, som gaf den närmaste anledningen. Det framstår
