Hoppa till innehållet

Sida:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu/159

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
151
”Besigtning å Geväret N:o 132 vid Jönköpings Regemente:
Ny slagfjäder 7 sk.
Pipan grafrostig, rengöres in- och utvändigt 8 ”

Summa B:ko 15 sk.

Jönköping den 29 Januari 1856.

M. L. SÖDERBLOM,
Besigtnings-Officer.”

C. W. Bergman,
Gevärssmed.”

”Undertecknad har inga anspråk på ersättning på de fönsterrutor, som inslogos hos mig den 25 och 26 sistlidne September. Jönköping den 21 Februari 1856.

P. A. Borg.”

Derjemte företedde Åklagaren, angående häktade Sjömannen Sjöberg, ett så lydande prestbevis:

”Drängen och Sjömannen Carl Andersson, för innevarande år skattskrifven på nedanskrifne Sockens slut, men som icke på 3:ne år vistats inom församlingen, lemnas, på begäran, det intyg: att han är född i Ulerfrad inom Skaraborgs län af Anders Andersson och Beata Persdotter: att han vid afresan härifrån 1851 var till frejden ärlig och vaccinerad samt med någorlunda Chritensdomskunskap förenade Nådemedlens bruk: äfvensom att han, efter nyligen skedd utlysning från predikstolen, är härifrån till äktenskap ledig. Thorsö af Skaraborgs Län och Skara stift den 9 Augusti 1854.

J. U. Sörensson,
P. L.”

För att i dag vittna i saken hade Åklagaren inkallat vid Rätten närvarande Arbetskarlarne August Lewander, Johannes Hjort, Anders Johansson och Johan Berg, Smedarbetaren Carl Anders Forsberg samt Drängarne Sven Ekström och Magnus Andersson, de två sistnämnda på begäran af häktade Garfvaregesällen N:o 52 Andersson, hvarförutan Åklagaren tillkännagaf att han äfven önskat få såsom vittne i målet hörd den gosse, tilltalade Sjömannen Sjöberg vid sista ransakningstillfället uppgifvit sig hafva medhaft på sin sjöresa, men att Åklagaren nödgades derifrån afstå af skäl, hvarom ett af Åklagaren från Stadsfiskalen i Grenna återbekommet bref, med derå tecknadt bevis, lemnade upplysning. Berörde af Åklagaren nu företedda skrifvelse lydde med åtecknadt intyg sålunda:

”Till tjenstförrättande Stadsfiskalen i Grenna!

Anhålles genom Tit. meddelade handräckning en pojke vid namn Johan, som är hemma i Grenna, seglade som besättning sistlidne sommar uppå en båt från Brandstorp, förd af en vid namn Carl Sjöberg, och är nämnde Sjöberg häktad samt tilltalad för delaktighet uti upproret härstädes den 25 och 26 sistl. September; om nämnde Johan anträffas, anhålles det han blifver kallad och stämd till denna Stads Rådhus-Rätt, att sig inställa Fredagen den 22:dra dennes, kl. 10 f. m., för att aflägga vittnesberättelse mot nämnde Sjöberg, samt vidare hvad kännedom han eger i omförmälde uppror. Bevis öfver kallelsen torde få förväntas i behörig tid. Jönköpings Stadsfiskals-Kontor den 13 Februari 1856.

A. F. Strömberg.

Vid noggrann undersökning finnes ingen vid namn Johan, som varit som besättning hos ofvannämnde Sjöberg här från staden, betygas. Grenna den 16 Februari 1856.

 G. Ström,
 Vaktmästare.
Joh. Löfverqvist, 
Stadsbetjent.

Efter föredragning häraf, anförde de tilltalade, vid fråga om jäf emot ofvanuppräknade till vittnen åberopade personer, att Arbetskarlen Anders Johansson vore ”invittnad” i saken samt följaktligen jäfvig att deri bära vittnesmål, hvilken invändning Rådstufvu-Rätten, genom afsagdt beslut, förklarade icke förtjena annat afseende än att Rådstufvu-Rätten skulle vid målets afgörande pröfva verkan af Anders Johanssons berättelse.

Såväl Anders Johansson som öfriga vittnena, mot hvilka jäf ej anfördes eller utletas kunde, men i afseende på hvilka de tilltalade förbehöllo sig öppen jäfsrätt, fingo härefter aflägga sanningsed, varnades för missbruk deraf, hördes hvar för sig och berättade:

326:o Arbetskarlen August Lewander och

327:o Arbetskarlen Johannes Hjort kunde icke meddela någon till upplysning i målet föranledande omständighet.

328:o Arbetskarlen Anders Johansson: Tisdags aftonen den 25 September sistl. år varseblef vittnet visserligen i skymningen bland de orostiftare, som då förde oljud, en person, som uppgafs och syntes vara skeppare, men om det var tilltalade Sjöberg eller någon annan kunde vittnet icke upplysa, enär vittnet icke kände honom. Emedlertid hade vittnet iakttagit att nämnde verklige eller föregifne Skeppare vid omvittnade tillfället var klädd i blanklädershatt, samt att han var af lika vext med Sjöberg.