hustru Charlotta Hammarstrand, hos hvilka han vistades till sin hitflyttning för 8 år tillbaka, då han kom i lära hos Vagnmakaren Öman; idkar nu för egen räkning vagnmakareyrket, med biträde af en gesäll och två lärgossar; är gift med Lena Svensdotter från Stafsjö och har med henne sammanaflat två ännu lefvande barn, samt är nu för första gången inkallad för Rätta. Från aftonen den 25 sistl. September till middagen följande dagen kunde svaranden för opasslighet icke lemna sitt hem, men på aftonen den 26 gick svaranden, i sällskap med Canzlivaktmästaren Svensson, till Liljeholmen samt träffade på återvägen vid östertull en folkmassa, som hurrade och förde oljud, ehuru den af Herr Borgmästaren Asker ljudeligen uppmanades att åtskiljas och gå hem. Der råkade svaranden äfven sin gesäll Johan Fredrik Andersson och den yngste lärgossen, hvilken han tillsade att återvända hem, men hvarken någon af dessa eller svaranden deltog i oväsendet. Sedan folkhopen tågat åt Dunkahalla, följde svaranden på afstånd efter densamma och såg under vägen, huru massan utanför Herr Assessorn Wickboms gård slöt sig tillsamman och trängde åt sidan flera personer som der möttes. Framkommen till Häradshöfdingen Fricks gård vid Dunkahalla, stannade svaranden vid drängstugan, der en folkskara rusade förbi honom, förföljd af soldater, som under stenkastning från hopen dref den tillbaka. På återväg från Dunkahalla träffade svaranden sin lärgosse, Johannes Magnusson, på Storgatan samt befallte honom att medfölja hem; tilläggande att han ej förbjudit men ej eller uppmanat sine arbetare att ifrågavarande afton gå ut bland hopen, samt att han icke visste att de voro utgångne förr än han råkade dem i staden; tillägande Himmelman, att han vid Dunkahalla sett en lärgosse, vid namn Fredrik, ur Häradshöfdingen Fricks drängstuga uttaga en fjerding, förmodligen innehållande bränvin, äfvensom att Himmelman varit behjelplig köra bort några pojkar, som voro sysselsatte med att rycka ut fönsterbågarne i drängstugan, men att han icke kan uppgifva deras namn.
42:o Johan Fredrik Andersson: att han är född den 18 Januari 1830 i Roestorp, Svartarps socken, af Arrendatorn Andreas Lindberg och dennes hustru Maria Jönsdotter. Sedan han vid 15 års ålder lemnat föräldrahuset, har han varit lärgosse hos två vagnmakare här i staden, båda med namnet Johansson, samt är för närvarande gesäll hos Himmelman; har förut ej varit tilltalad för brott. Tisdagen den 26 var svaranden hemma hela aftonen samt blef först följande dagen af en Vagnmakarelärling vid namn Sylberg, som besökte honom för att låna snickare-verktyger, underrättad, att oroligheter förefallit. Samma dag kl. 7 på aftonen, vid det svaranden hörde sorl och oväsen på gatan, utgick han tillsammans med ene lärgossen på stället, Sjölander, för att se hvad som var å färde, utan att förut hafva erhållit tillstånd dertill af Himmelman, samt träffade vid Handlanden Lindmans gård en folkskara, som förgäfves uppmanades af Herr Borgmästaren Asker och flere andra personer att åtskiljas. På något afstånd derifrån råkade svaranden Himmelman, som yttrade till honom: ”jag vet ej hvad det här skall bli af, det ser illa ut”, men tillsade honom icke att aflägsna sig från hopen. Så väl svaranden, som Himmelman höllo sig stilla; till efter en stund svaranden, tillika med Sjölander, hvilka ämnade sig till Torpa, för att der besöka några fruntimmer, begåfvo sig åt vester, framför folkhopen, som äfven satte sig i rörelse åt samma håll; under vägen hörde svaranden vid Handlanden Borgs gård några fönsterrutor klinga, hvarför svaranden och hans följeslagare gingo till gården, der de varseblefvo Svarfvaren Dahlgren, hvilken de förut råkat i östra delen af staden, men vid båda dessa tillfällen förhöll sig Dahlgren stilla och fredligt. Fortsättande färden, hörde svaranden på jernbron en lång person, som skall vara färgare hos Fabrikören Sahlström, ropa till folkhopen: ”vänd om, Handlanden Goldkuhl är kommen till staden”, men svaranden och Sjölander efterföljdes alltjemt af skaran, ända tills de vid Inspektoren Westbergs hus på Förstaden veko af åt vester för att begifva sig till Torpa, dit de framkommo kl. 8 på aftonen, och hvarest de uppehöllo sig till midnatt, då de återvände till staden, sedan allt blifvit åter lugnt.
43:o Abraham Ljungberg: att han är född i Jönköping den 5 December 1798 af Stadstrumslagaren Anders Ljungberg och dennes hustru Judith Persdotter. Vid 15 års ålder sattes han i lära hos en Skomakare Boström här i staden och har varit Skomakaremästare sedan år 1823; är gift och har två stjufbarn, samt bergar sig temligen bra på sin arbetsförtjenst; har förut ej varit kallad för rätta. Sedan svaranden, som hela aftonen den 25 September varit hemma i sin bostad, på morgonen påföljde dagen blifvit underrättad af några fruntimmer, som bo i samma gård som svaranden, att flera arbetare samlat sig och voro i rörelse ute i staden, gick svaranden ut på gatan och träffade vid Handlanden Lindmans gård en folkhop, hvaribland han igenkände tilltalade Nils Jonsson och Carl Svensson, men aflägsnade sig straxt derifrån. Längre fram på förmiddagen begaf sig svaranden i sällskap med flera personer till Arbetskarlen Widlund, hvilken han tillsade att icke uppköpa smör, hvarvid svaranden möjligen fällde något oqvädingsord, men icke, såsom Widlund uppgifvit, knuffat honom för bröstet. Ifrån Widlund återvände svaranden hem samt förblef hemma till kl. 6 på aftonen, då han besökte Handlanden Lindman för att få köpa ½ tunna råg, emedan svaranden fått höra, att Lindman sålt råg för godt pris eller 16 Rdr tunnan. Svaranden hade förut icke brukat köpa säd, utan vanligen hemtat sitt bröd hos bagare. Sedan han af Lindman erhållit det besked, att råg der kunde fås när Ljungberg derför lemnade betalning, gick gick han åt vester till jernbron, vid hvilken han råkade Magister Lundström. Denne sednare uppmanade svaranden att gå hem, hvilket svaranden icke genast iakttog, men var hemma från kl. 8 på aftonen. Under det svaranden samtalade med Lundström, trängde sig flera personer omkring denne, men svaranden fredade honom från hopen, vid hvilket tillfälle Sämskmakaren Nyman äfven var tillstädes; och märkte svaranden icke under hela dagen någon våldsamhet föröfvas, ehuru han såg folkhopar tåga af och an på gatorna.
