På dess, nu snart ett och ett halft årtusende gamla, purpurfärgade pergamentsblad läses i guld- och silfverbokstäfver (hvaraf måhända bokens namn) biskop Ulfilas’ ryktbara öfversättning af de 4 Evangelierna, hvilken hufvudsakligen ligger till grund för kännedomen om det s. k. Moesogötiska språket, det älsta kända inom den Germaniska språkgruppen. Äfven i ett annat hänseende är boken (måhända) ytterst märkvärdig. Det är nämligen möjligt att den icke är skrifven, utan — 1,000 år före Grutenberg — tryckt med rörliga bokstäfver; frågan är redan mer än 100 år omtvistad, men kan ännu icke anses utredd. — Närmast i ordningen bland dyrbarheterna följer en pergaments-handskrift af den s. k. »prosaiska eller Snorres Edda»; exemplaret täflar med ett i Köpenhamn befintligt om äran att vara den älsta handskrift af den nämnda Eddan. Äfven detta har universitetet erhållit till gåfva af sin nyss omtalade högt förtjente kansler, grefve de la Gardie. — Vidare må nämnas handskrifter af Erik 14, Linné m. fl. samt »Dialogus creaturarum moralizatus», tryckt 1473 och ansedd som den först tryckta bok i Sverige, tills det för några år sedan visades, att »Vita Sanctæ Catherinæ», hvaraf här finnes ett fotolitografiskt aftryck, är något äldre.
Botaniska trädgården och orangeribyggnaden.
Söder om biblioteks-parken samt vester om slottsborggården, mot hvilken marken i afsatser höjer sig, ligger universitetets botaniska trädgård, i sig inneslutande orangeribyggnaden. Trädgården anlades af drottning Kristina och tillhörde från början det kungliga slottet samt kallades Kungs- eller Slotts-trädgården. En
