Cabanel', Alex., fr. hist.-mål., akad.- dir. Paris, f. 1823 Montpellier, d. 89 Paris.
Cabanis, Pierre J. Geo., fr. läk. o. filos., f. 1757 Cosnac, d. 08 Paris. Hans grundsats: »nerverna utgöra människan». Skr.: Rapports du physique et du moral de l'homme.
cabaret (-rē), fr., värdshus; vin- l. ölstuga.
Cabeljau, 1) Abraham, köpm., f. i Holland, flyttade t. Gbg 1607, inlade förtjänst om stadens reglering, d. omkr. 43. — Hans dotter 2) Margareta, Gustaf II Adolfs älskarinna, f. omkr. 1600, 18 gift m. Arendt Slotz, d. omkr. 1680. — Hennes bror 3) Johan, rättslärd, f. i Gent, d. 52 s. borgmäst. i Gbg.
Cabet (bē), Étienne, fr. social., f. 1788 Dijon, 31 medl. af kammaren, 48 t. Texas, där grundl. af en ikarisk republik, misslyckades o. han själf fördrefs, d. 56 S:t Louis.
cab'inet, eng., kabinett. C. council (kaun'sil), stadsrådskonselj.
Cabīro, pseud. f. P. Hansen.
cabochong (-schång), fr., efter sin naturl. form slipad ädelsten.
Cabōto, it. sjöf., 1) Giovanni, f. 1420 Genua, d. 98. Uppt. 94 amer. fastl. — Hans son 2) Sebast., f. 1473 Venezia, d. 57. Uppt. 97 N.-Foundl., 17 Hudsons-fl. o. Hudsons-viken.
Cabral', Pedro Alvarez, port. sjöf., f. 1460, d. 26. Uppt. 1500 Brasilien.
Cabrēra, ö, se Baleariska öarna.
Cabrēra, don Ramon, sp. carlistan-förare från 1835, f. 1810 Tortosa, 40 landsflykt., 74 mot Don Carlos, d. 77 Wentworth.
Caceres, sp. st. vid C., 15,433 inv.
cachenez (kachnē), fr. ytterhalsduk.
cachet (kaschä), fr., sigill, pitschaft.
cachucha (-tschutscha), sp. dans.
Cac'tus, se kakteer.
Cāda Mosto, Aloys da, sjöf., f. 1432 Venezia, d. 80. Uppt. 56 Kap Verde-öarna.
Cadenabbīa, it. st. vid Comosjön, 1,200 inv. Klimat, kurort.
Cadiz, Cadix (kādis), sp. st. vid C-viken, 69,382 inv. Befäst. Till 1262 arab. Ford. Gades.
Cadoudal (-dudall'), Georges, fr. 1793 anf. i Vendée-uppr., f. 71 Brech, 99 i Bretagne, 1800 t. Engld, 03 delakt, i attentat mot Bonaparte, afrättad 04.
cadūceus, kaducé, lat., ormomslingrad, bevingad Hermesstaf, handelns symbol.
Cæcubum, g. geogr., slätt vid Fundi-sjön, berömd f. sitt vin.
Caedmon (kädd'-), angel-sachs. skald, d. omkr. 680, behandlade bibliska ämnen.
Cælius mons, en af Roms sju kullar.
Caen (kang), fr. st. vid Odon o. Orne, 44,524 inv.
Cæsalpīnia L., Cæsalpinieæ. Af C. brasiliensis L., bresilja, af C. echinata Lam., fr. S. Amerika, färnbock, af C. echinata Lam., fr. Mexico, marthenholz, af C. sappan L., fr. V. o. O. Ind., sappan.
Cæsar, rom. familj, gren af de patric. julierna; fr. Augustus titel på furstar, fr. Nero på kejs. själf, fr. Diocletianus på hans medregenter.
Cæsar, Cajus Julius, rom. fälth. o. statsm., f. 102 f. K., 68 quæstor, 62 prætor, 60 triumvir m. Pompejus o. Crassus, eröfr. 58/51 Gallien, tågade 49 öfver Rubicon mot senaten, s. ville afsätta honom, blef Italiens herre, slog 48 Pompejus vid Farsalos, 46 hans anhängare v. Tapsos, diktator, imperator, 44 mördad af Brutus, Cassius m. fl. Skr.: De bello gallico o. De bello civili.
Cæsarēa, ford. namn på städ. i Kappadokien, Palestina, Galileen, Algeriet.
cæsarism', envåldsmakt.
cæsium, alkalimetall, upptäckt gm spektralanalysen.
café, fr., kaffe, kafé, utskänkn.-lokal; c. au lait (å lä), kaffe med
