halfsuveränt förb. af samtl. brit. besittningar i N.-Amer. Gräns.: n. Hudsonsbayländ., s. Förent. staterna o. Canad. sjöarna, ö. Labrador, S:t Lawrence-viken, New Brunswick, vid Hudsonsbayländ. Föga bergigt. Flod.: S:t Lawrence, Ottawa, Richelieu, Chaudière. Sjöar: Öfre, Huron, Erie, Ontario. Klimat hälsosamt o. torrt. Prod.: guld, järn, koppar, nickel, grafit, petroleum, trä, säd, frukt, vin. Hufvudnäring.: åkerbruk, boskapsskötsel. Inv.: indianer, engelsm., fransm., tysk., skandinav. Polit. indeln.: 11 provinser o. territorier jämte de arktiska öarna. St.: Montreal, Quebec, Toronto, Hamilton, Ottawa. — C. 1608 fr., 1763 eng.
can'adabalsam, terpentin af Abies balsamea Mill., t. inläggn. t. mikroskop, preparat m. m.
Canadiska sjöarna, fem sjöar mel. Canada o. Förent. stat.: Öfre, Michigan, Huron, Erie, Ontario.
Canaletto, 1) Ant., it. mål., f. 1697 Venezia, d. 68, målade venet. kanalutsikter. — Hans systerson 2) kallad Bern. Bellotto, mål., f. 1724 Venezia, d. 80 Varsjav.
cancan (kangkang'), fr., beryktad oanständig dans.
can'cer, lat., se kräfta.
cancionēro, sp., visbok.
Cancrin, Geo., gref., ry. statsm., f. 1774 Hanau, 96 t. Ryssland, 23 finans-min., 44 afsk., d. 45 Pavlovsk.
candarin, kin. mynt (= 1/100 tael l. 5 ½ öre) o. vikt (= 378 mgr.).
Canell'a Gaertn., Garcinieæ. Af C. alba Murr., hvita kanelträdet, från Bahamaöarna, erh. hvit kanel.
Canevas (kanvā), fr., se kanfas.
Canic'ula, lat., astron., hundstjärnan, Sirius.
Canigou (-gû), topp på Pyrenéerna, 2,785 m.
cānis, lat., hund.
Canīsius, Peter, 1:e ty. jesuit, f. 1524, d. 97. Förklarades salig 1864, emed. han bekämpat protestantismen.
Canna L., Cannaceæ, prydnadsväxter fr. s. och v. Amerika; rotstocken lämnar näringsämne. C. indica, vanlig.
Cann'æ, (nu byn Canne), g. geogr., st. i Apulien, si. 216 f. K.
Cannes (kann), fr. st. vid Medelhaf. 30,420 inv. Badort.
Canning (känn'-), 1) Geo., eng. statsm., f. 1770 London, 07/13 o. 22 utrikes-min., 27 premiär-min., liberal, d. 27. — Hans son 2) Charles John, f. 1812 Brompton, 56 gen.-guv. Indien, earl o. vice-kon., d. 62 London.
Cāno, Alonso, sp. mål. o. bildh., f. 1601 Granada, d. där 67.
cānon, lat., rättesnöre, -icus, lärare v. katedralskola und. medelt.
canons (kanjons), sp., i Förenta stat. o. sp. Amer. djupt liggande fl.-bäddar m. branta väggar.
Canoss'a, g. it. slott s.v. om Reggio, markvärd, gm Henr. IV:s botgöring 1077.
Canōva, Ant., it. bildh., f. 1757 Possagno, d. 22 Venezia. Mästare i framställn. af kvinnlig skönhet.
Canōvas del Castillo (-ill'jo), Anton, sp. statsm., f. 1831, 64/68 ofta min., befordrade kon.Älfonso XII:s tronbestign., 74 hans min.-presid., trädde tillbaka 79 o. 81, 97 mördad af en anarkist.
Canrobert (kangråbär), Franç. Certain de, fr. marsk., f. 1809 S. Cerré, fr. 35 i Algeriet, 54 öf.-befälh. på Krim, 55 marsk., 59 i it. kr., 70 fång. v. Metz, d. 95 Paris.
cantābile, it., tonk., sjungande, uttrycksfullt.
Canterbury (kän'trbörri), det rom. Durovernum, eng. st., 24,868 inv. Katedral fr. 12:e årh. — Ärkeb. af C. eng. kyrkans primas.
Cantharell'us Adans., kantarell, Hymenomycetes, svampsläkte. C. cibarius Fr., ätlig, C. aurantiacus Fr., giftig.
cantilēna, it., tonk., kort visartadt sångstycke.
can'to, it., sång; tonk., hufvudmelodien.
Cantū, Cesare, it. förf., f. 1807
