chalet (schalä), fr, schweiz. bondkoja; villa i schweizerstil.
Chalid, kallad Saifallah, arab. fälth., eröfr. 634 Syr. o. Pers., d. 642 Emesa.
Challemel-Lacour (schallmäll' lakûr), Paul Armand, fr. statsm. o. lit., f. 1827, d. 96 Paris, 93 pres. i senaten; skr. La philosophie individualiste (64).
Chalmers (tschal-), 1) Thom., skot. teol., f. 1780, d. 47, en af grundläggarne af den skot. frikyrkan. Skr.: Discourses on the Christian revelation, Evidences on Christianity m. m. — 2) Will., f. 1748 i Gbg af eng. föräldrar, stift. Chalmerska slöjdskolan, d. 11.
Châlons-sur-Marne (schalång' syr marn), fr. st. vid Marne, 26,737 inv.
Châlon-sur-Saône (schalång' syr sån), fr. st. vid Saône, 29,058 inv.
Chamærops L., Palmæ C. humilis L., dvärgpalmen, den enda europ. palm, vid Medelh.
Chamberlain (tschämbrlin), Jos., eng. statsm., f. 1835 Birmingham, handelsm. 80/85, 86 presid. i byrån för kommunalförvaltn., 95 kolonialmin., förkämpe för den imperialist. politiken, trädde tillbaka 03. Liberal.
Chambers (tschämbörs), Rob., eng. förf., f. 1802 Peebles, d. 71 St. Andrews. Skr. öfver Skottlands lit. o. hist. Grundl. med s. bror William en förlagsbokhandel i Edinburgh för folkbildn:s höjande. Utgaf C:s encyclopædia m. m.
Chambéry (schangberī), hst. i fr. Savoyen vid Mont Cenis-banan, 22,100 inv. Ärkebisk.
Chambord (schangbår), fr. by vid Blois. 401 inv. Slott. Park. Sl. 1870.
Chambord (~), Henri Charl. Dieudonné af Bourbon, hert. af Bordeaux, grefve af, fr. pretendent, son af d. 1820 mord. hert. af Berry, f. 1820 Par., fr. 30 mest utrikes, is. Frohsdorf vid Wien, d. där 83. Förm. med Teresia af Modena, barnlös. Af legitimisterna erkänd s. fr. tronarfvinge.
chambre (schang'br), fr. kammare, rum; c. ardente (-ardangt), kättaredomstol i Frankr. 1535 o. domst. för förgiftn.-fall 1679; c. introuvable (-ängtrûva'bl), den ultrarojalistiska fr. deput. kammaren 1815/16.
chambrière (schangbriä'r), fr. eg. kammarpiga; stallmästarpiska.
Chamiss'o (scha-), Adalb. v., ty. skald o. naturf., f. 1781 Champagne, d. 38 Berlin. Skr.: Peter Schlemihl m. m.
chamois (schamåa'), fr. stengetskinn; ljusgul färg.
Chamonix (schamånī), alpdal i Savoyen, gmfluten af Arve.
champ (schang) fr., fält.
Champagne (schangpanj'), ford. fr. provins. 30,667 kv.km. 3 del.: Öfre, Nedre o. Brie Champenoise. Nu depart. Ardennes, Marne, Haute-Marne o. Aube. Vinodl. Hst. var Troyes.
champagne (~), vin från den ford. fr. prov. C. Musserande gm jäsning på buteljer.
champêtre (schangpätr) fr., landtlig, landt-.
Champaigne (schangpanj'), Phil. de, fr. porträttmål., f. 1602 Brüssel, d. 74 Paris.
Champfleury (schangflörī), egentl. Jules Fleury, förf., f. 1821 Laon, fr. 72 dir. vid keram. mus. i Sèvres, d. 89. Realist. Skr.: Hist.de la caricature, romaner m. m.
champinjonen, äkta, Agaricus campestris L., Hymenomycetes, den bästa bland våra matsvampar. Foten tät med enkel, ofta trasig ring, bottnen brunaktig, ofta småfjällig, fröskifvorna i början hvita, snart köttfärgade, äldre bruna. Köttet hvitt, saftigt, rodnar, då svampen brytes. Allmänna champinjonen, A. arvensis, har ihålig, af lösare väfnad fylld fot med dubbel ring; hatten hvit, silkesluden, köttet alltid hvitt, fröskifvorna hvita, sedermera rödbruna.
