Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/206

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

filosoferande, bevisen för Guds tillvaro o. korpuskularteorien.

descendens-teorien, lat., l. transmutations-teorien, Lamarcks åsikt, att alla djur- o. växtarter härstamma från andra djur- o. växtarter.

descendent', lat., ättling i rätt nedstigande led.

desert|ēra, fr., rymma fr. krigstjänst. -ör, en som deserterar.

déshabillé (abijē), fr., natt-, hvardagsdräkt.

Desidēria, eg. Eugénie Bernhardine Desirée, drottn., f. 1781, dott. till köpm. Clary i Marseille, 98 gift m. Bernadotte (Karl XIV Johan), d. 60.

Desidērius, longobardernas siste kon., reg. f. 757, 74 slagen o. fången af Karl d. st., d. Korvei.

designēra, lat., beteckna, bestämma, utse.

Designolles pulver (-sinjålls'-), sprängämne af pikrinsyr. kali o. salpeter.

De'sima, japan. ö i viken vid Nagasaki.

desin|fektion, fr., förstörande af smittoämnen gm karbolsyra, sublimat, lysol, kreolin, kresol, klorkalk, formaldehyd m. fl. desinfektionsmedel. -ficiera, rena från smitta l. smittämne.

desintegrātor, fr.-lat., maskin till krossn. af kol o. d. samt maln. af säd.

Désirade (-ad), fr. ö i V.-Ind. 27 kv.km. 1,400 inv. Uppt. af Colombo 1494.

deskript|ion, lat., beskrifning. -īv, beskrifvande.

Des Moines (dä måjn'), 1) bifl. till Mississippi t. v. (i Iowa), 480 km. l. 2) St. i Iowa, 65,754 inv.

desmologī, gr., anat., läran om kroppens senor.

Desmoulins (dämûläng'), Camille, fr. revolut., f. 1761, framkallade Bastiljens stormn. 89, sökte motverka skräckreg. öfverdrifter 93, därför afrättad 94.

Desna, bifl. till Dnjepr t. v. 1,051 km. l.

Desnoyer (dänåajē), Boucher, baron, fr. kopparst., f. 1779 Paris, d. där 57.

desorganisation, fr. upplösning, rubbning.

desperāt, lat., hopplös, förtviflad, ursinnig. -ion, förtviflan.

despōt, gr., eg. herre; envåldshärskare, tyrann. -isk, enväldig, tyrannisk. -ism, envåldsmakt.

Desprez (däprē), Jean Louis, sv.-fr. mål., f. 1737 Frankrike, d. 04 Sthm, kom till Sverige 84, ss. dekorat.-mål. anställd vid kgl. teatern. Äfven arkitekt.

dess, tonk., b (♭) för d.

Dessalines (-līn), Jean Jacq., negeranförare på Haiti, f. omkr. 1760 Guldkusten, först slaf, rasade i uppr. mot fransmännen, efter freden 1802 fr. gen., afföll åter, 04 gen.-guv. för republik., därpå kejs. und. namn Jakob I, mörd. 06.

Dessau, hst., i Anhalt v. Mulde, 50,849 inv. Handel med ull o. säd.

dess dur, tonart med ♭ för h, e, a, d, g.

dessein (säng'), fr., utkast, plan; afsikt.

dessert (-sär), fr., efterrätt.

dessin (-säng), fr., teckning, mönster.

Dessoir (-åār), Ludv., skådesp., f. 1810 Posen, 49/72 v. hofteat. i Berlin, d. där 74. Utmärkt Shakespeare-tolkare.

Desterr'o, brasil. hamnst., 16,000 inv.

destill|ation, -ering, lat., kem. operation, hvarigm en vätska förvandlas t. ånga o. gm ångans afkyln. åter till vätska. Torr d., upphettning af en fast kropp i en d.-apparat f. att vinna de flykt. sönderdeln.-prod. l. den fasta återstoden. -ator, brännvinsrenare. -era, utföra destillation.

destin|ation, lat., bestämmelse. -era, bestämma, tillämna, anslå. -erad, på väg till.

Destouches (dätūsch), Ph. Néricault, fr. dram., f. 1680 Tours d. 54. Lustspel.

destrukt|ion, lat., förstöring. -iv, förstörande.

desultōrisk, lat., vankelmodig, flyktig.