orätt) skuld till nederlaget vid Waterloo, 32 pär, d. 47 St. Etienne.
grouse (graus), eng., orn., moripa.
Growes stapel, se galvanisk stapel.
Grubbe, Samuel, filos., ämbetsm., f. 1786 Seglora, 13 prof. i Uppsala, 42/44 statsråd, d. 53 Uppsala. Urspr. anhäng. af Schelling, förberedde han boströmianismen. Skr.: Fenomenologien, Läran om det sköna o. den sköna konsten, Filos. rätts- o. samhällslära (39), del. I, m. m., G:s filos, skrifter i urval utg. af A. Nyblæus och R. Geijer (76/84).
Grube, Aug. Wilh., förf., f. 1816, sedan 66 privatlärare i Bregenz, d. där 84. Skr.: Charakterbilder aus der Gesch. u. Sage (detta o. flere andra arb. öfvers. på sv.) m. m.
Grumbach, Wilh. v., frankisk adelsman, partigängare, f. 1503 Franken; för revolut. planer mot Würzburg 58/66 afrätt. 67.
Grün, Anastasius, pseud. för A. A. Auersperg.
Grünberg, st. i Schlesien, 20,983 inv. Klädesfabr., vinodling.
gründer (grynn-), ty., »grundläggare», upphofsman till aktiebolag etc., med bibetydelse af svindlare.
grundlag, statsr., smnfattn. af de rättsregler, s. bestämma förhåll. mel. regering o. folk o. lika ej utan båda parternas samtycke kunna ändras eller upphäfvas. I Sverige finnas 4 grundlagar: regeringsformen, riksdagsordn., successionsordn., tryckfrihetsförordningen.
grundränta, den årl. afgift, s. i förh. till en jordlägenhets af kastning före grundskatternas afskrifvande var fäst vid dess grund, var af 2 slag: jordeboks- l. ordinarie ränta o. mantals- l. e. o. ränta. Jfr grundskatter.
grundskatterna i Sverige, numera afskrifna, voro af 2 slag: ränta o. tionde. Räntan bestodo dels af de urgamla utskylder, hka redan i början af 1300-talet voro en fast, på jorden hvilande börda o. s. i följd af Vadstena herredagsbeslut 1524 skulle inregistreras i en särskild matrikel l. jordebok o. däraf erhöllo namnet jordeboksränta, dels af senare tillkomna för krig o. s. v. beviljade skatter, hka, utgående efter mantal, 1718 ingått i jordeböckerna und. benämning mantalsränta. (Jordeboks- o. mantalsräntan smnslog. 1855 und. det gemensma namn. ränta). — Tionden, urspr. afsedd för kyrkl. ändamål o. hvaraf Gustaf I indrog 2/3 till kronan, utgick in natura, men blef 1869 förvandlad till en oföränderlig penningränta. Gm båda statsmakternas beslut afskrefvos grundskatterna på samma gång som kostnaden för indelningsverket under 1885/04.
Grundtvig, 1) Nik. Ferd. Severin, dan. teol., hist. o. skald, f. 1783 Udby (nära Vordingborg), sedan 22 predikant i Köpenhamn, 61 titel af bisk., d. 72. Stiftare af grundtvigianismen, hkn sträfvar efter en fri, från statskyrkan löst, antirationalistisk folkkyrka. G. var äfven stift, af folkhögskolorna. Bland G:s många skr. på vidt skilda områden må nämnas Christelige prädikener (Danmarks mest lästa postilla), Håndbog i verdenshistorien, Sangvärk til den danske kirke. — Hans son 2) Svend Hersleb, språkforsk. o. lit.-hist., f. 1824 Köpenhamn, d. där 83, sed. 69 prof. i nord. spr. vid univ. därst.; har med ifver ägnat sin verksamh. åt saml. o. utg. af Nordens folkvisor.
grundvatten, vatten, s., sedan det gmträngt jordytans lösare lager, stannar mot ett ogmträngl. ler- l. berglager.
grundämnen, element l. enkla kroppar, kem., sådana ämnen, s. ej hittills kunnat sönderdelas i nya beståndsdelar l. bildas gm
