Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/481

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

för hofrätten of. Skåne o. Blekinge. Stadsprivil. 1622.

Kristianstads län, omfattar n. ö. delen af Skåne, 6,493 kv.km., 224,596 inv. (08). Sjöar: Ifösjön, Immeln, Helgasjön. Residensst.: Kristianstad. Öfr. st.: Simrisham, Engelholm.

Kristiansted, hst. i dan. Västind. på S:t Croix, 10,000 inv. Astron. observat.

Kristiansund, nor. st. i Romsdals amt vid Atlanten, 14,000 inv.

Kristina, sv. drottn., 1) K., Karl IX:s 2:a gemål, f. 1573, förmäld 92, mor till Gust. Adolf o. Karl Filip, d. 25. — Dennas sondotter 2) K. Augusta, Gust. II Adolfs dot., f. 7/12 1626, drottn. 32, myndig 44, lärd, svag för gunstlingar, slösaktig, abdik. 54 till förmån för sin kusin Karl Gust., blef katolik i Innsbruck 55, vistades mest i Rom, besökte Sverige 2 gngr, d. 19/4 89 Rom.

Kristinehamn, st. i Värml. l. vid Vänern, 8,569 inv. (08). Stadsprivil. 1642.

Kristinestad, fin. Kristiina, fin. st. vid Bottn. viken, 3,049 inv.

Kristi-orden, port. orden, 3 kl.

Kristofer, skandinav. kgr. 1) K. I, dan. kon., son af Valdem. II Sejr, f. 1219, kon. 52, stridigh. m. ärkeb. Jak. Erlandsson, d. 59. — Dennes sonson 2) K. II, dan. kon., son af Erik Glipping, f. 1276, kon. 19, beröfvades all makt gm en s. k. handfästn., måste fly till Tyskld för gref. Geert af Holstein, åter eft. ngr. år, d. 32. — 3) K. III af Baiern, kon. i Danm. o. Sverige 1440/48, i Norge 42/48, son af pfalzgref. Johan, f. 26/2 1418, flyttade Danmarks hst. fr. Roeskilde t. Köpenh., stadfäste Sveriges allm. lag 42 und. namn af kon. K:s allm. landslag, d. 7/1 48. G. m. Dorotea af Brandenb.

Kristofer, gref. af Oldenburg, f. 1502, anförde lübeckarne i den eft. honom uppkallade grefvefejden, d. 66.

kristologī, gr.; läran om Kristi person.

Kristus (af gr. Kristos', den smorde, messias), namn på Jesus af Nasaret, kristendomens stiftare. Född omkr. år 6 före vår tidräkn., drog han undervisande omkring i Galiléen, samlade omkr. sig en mindre (apostlar) och en större krets af lärjungar, drog till Jerusalem för att angripa hierarkien, men blef i april 35 korsfäst ss. gudsförsmädare o. upprorsmakare.

krita, hvit, affärgande kalksten, bestående till större delen af skalen eft. mikroskop. djur. Förekommer längs kusterna i Engld, Frankr., Tyskld etc. I Sverige i Skåne. Användes till skrifmateriel, slamfärg m. m.

kritērium, lat., särskiljande kännetecken.

kritformationen, geol., bergformat. öfver jura- o. under tertiärformat., karakteriseras gm hvit krita i öfre samt mergel o. sandsten i undre lager.

Krītias, en af de 30 tyrannerna i Athen, stupade 403 f. K. i strid mot Trasybulos. Förf.

kriticism', gr., vetenskapl. förfarande inom filos.

kritik, gr., granskning, bedömande.

kriti|ker, l. kritikus, granskare. -sera, granska, utöfva kritik.

krītisk, gr., granskande, noggrann: läk., som har afs. på en afgörande vändn. i ett sjukdomsförlopp.

Kroātien, ford. kon.-rike, nu ungar. kronland, 42,516 kv.km., omkr. 2 ½ mill. inv. Floder: Save, Drave. Inv.: slaver. Hufvudnäring: åkerbruk. Hst.: Agram.

Kroisos (kroj'-), Kresus, Lydiens siste kon., 560/548 f. K., besegrad af Kyros. Känd för sin rikedom.

krokān, fr., sockerbakverk i form af ett tempel l. d.

krokett', fr., kok., brunstekt bulle af kött, fisk, ris etc.

krokodilen, Crocodilus, ordn. af kräldjuren. Nil-k., C. vulgaris Cuv., 7 m. l., i Afrika. Ganges-k. l. gavialen, Ramphosioma