Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/500

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


2) hst. i den argentinska provinsen Buenos Aires, 75,000 inv.

Laplace (-plass'), Pierre Sim. de, markis, fr. mat. o. astron., f. 1749 Normandie, d. 27 Paris. Utvecklade ett världssyst. i Mécan. céleste 99/25, 5 bd, m. m.

lappar, folkras i Sveriges, Norges, Finlands och europ. Rysslands nordligaste delar, småväxta (1,3/1,6 m.), omkr. 25,000; delas i Sverige o. Finland i fjäll-, skogs- o. fiskar-l., i Norge i haf-, fjäll- o. älf-l.; i Ryssland nästan endast fiskar-l. haf-l. Renskötsel.

l'appétit vient en mangeant (lappöti' viängt' ang mangschang'), fr., aptiten kommer, medan man äter.

Lappland, 1) det af lapparne bebodda områd. i n. Europa; 2) landsk, i Sverige mel. Norge, landsk. Västerbotten o. Jämtld, omkring 400,000 kv.km. Berg: Kölen (högsta toppen Sulitelma, 1,900 m.). Sjöar: Stor-Uman, Hornafvan, Stora Lule vatten, Torne träsk m. fl. Floder: Ångermanälfv. n. gren samt alla gm Västerbotten rinnande älfvar. L. består t. största delen af obygder m. odlingsbara trakter i dalgångarne. Bergen innesluta utmärkta järnmalmer (Gellivare). L. delas i 6 lappmarker, af lika Föllinge tillhör Jämtlands l., Åsele och Lycksele Västerbottens l. och Pite, Lule o. Torne Norrbottens l. Näringar: renskötsel, jakt, fiske. Städer o. köpingar inga.

lappmarker, se Lappland.

lappska språket o. litteraturen. L. spr. hör t. finsk-ugriska språken, kan delas i norska, svenska, ryska o. Enare-munarten. L. lit. ytterst torftig, mest relig. o. läroböcker. Originallit.: sagor o. gåtor.

Laprade (-rad'), Pierre Mar. Vict. Rich. de, fr. skald, f. 1812, d. 83 Paris. Skr. oden, poem m. m.

lapsus, lat., fel. L. cālami, skriffel. L. linguæ, språkfel. L. memöriæ, minnesfel.

Lapūta, ö i Swifts »Gullivers resor»; nu beteckn. för bakvändt skött samhälle.

Larchevesque (larschväck'), Pierre Hub., fr. bildh., f. 1721 Nîmes, 55/77 i Sthm, d. 78 Montpellier. Gust. I:s o. Gust. II Ad:s statyer i Sthm m. m.

Lārdner, Dionys., eng. fys. o. mat., f. 1793 Dublin, d. 59 Paris. Skr. Cyclopædia (30/44), 134 bd, m. m.

lārer, lat., romarnes skyddsandar f. hus o. vägar.

larghe'tto, it., se largo.

lar'go, it., tonk., långsamt. Larghett'o täml. långsamt.

Larissa, 1) nomarki i Grekld, i ö. Tessalien, 4,202 kv.km., 86,513 inv.; 2) hst. i L. v. fl. Salamvria, 17,115 inv.

Larnaka, st. på Cypern vid Medelhafvet, 7,964 inv. Hamn.

La Roche (-råsch), 1) Marie Sophie v., f. Gutermann, ty. romanförf., f. 1731, d. 07, skalden Wielands väninna och mormor t. Brentano o. Bettina v. Arnim. Skr.: Gesch. des Fräuleins v. Sternheim m. m. — 2) Karl v., ty. skådesp., f. 1796 Berl., d. 84 Wien. Hjälte- o. karaktärsroller.

La Rochefoucauld (-råschfukå), Franç, de, hertig, fr. skriftst., f. 1613 Paris, d. där 80. Skr.: Mémoires (62), Reflexions ou sentences et maximes morales (65) m. m.

La Rochelle (-råschäll'), fr. befäst st. v. Atlanten midt emot ön Ré, 31,559 inv. Präktig hamn.

L'Arronge (-rångsch), Ad., ty. dram., f. 1838 Hamburg, direkt, f. Deutsches Theater i Berlin, d. 08. Skr.: Mein Leopold m. fl. äfv. i Sverige uppf. lustspel.

Larsen, Alfr. Krist., dan. teol., f. 1840, alsterrik ny-rational. förf.

Larson, Markus, snillr. landsk.-mål., f. 1825 nära Åtvidaberg, d. 64 London. Fjällandskap med vattenfall i Norge, Kronborgs slott