som motsvarar dessa lagar är logiskt.
logis, se loge.
logism, gr., förnuftsslut.
logogryf, gr., ordgåta, i hkn man skall gissa både hufvudordet o. däraf bildade andra.
logos, gr., ord, förnuft; i jud.-alexandrinska rel.-filosofien: Guds uppenbarelse i det ändliga, det gudoml. skapareordet; i Joh. evang. = Guds son.
Logroño (-grånjå), sp. prov., 5,038 kv.km., 189,376 inv., hst. L., v. Ebro, 19,237 inv.
Lohengrin, svanriddaren, hjälten i ett högty. epos fr. omkr. 1300, son t. Perceval; mus. behandl. af Wagner.
Loigny (låanjī), fr. by vid Orleans, slag 2/12 70.
Loire (låār), 1) Frankrikes största fl., uppr. på Cevennerna, utm. i Atlanten, 1,002 km. l., omr. 121,000 kv.km., har 41 tillflöden; 2) dep. i Frankr., 4,760 kv.km., 647,633 inv., hst. St. Etienne. — L., Haute- (åt-), fr. dep., 5,001 kv.km., 314,058 inv.; hst. Le Puy. — L.-inférieure (-ängferiör), 6,900 kv.km., 664,971 inv., hst. Nantes.
Loiret (låarē), fr. dep., 6,812 kv.km., 366,660 inv., hst. Orléans.
Loir-et-Cher (låār-et-schär), fr. dep., 6,422 kv.km., 275,538 inv., hst. Blois.
lojāl, fr., plikttrogen; hederlig. -itet, lagenlighet, plikttrohet.
Loka, hälsobrunn i Örebro l.
lokāl, lat., hörande till en viss ort, ortlig; subst., läge. -isēra, lämpa efter orten l. inskränka till en viss ort. -tid, ortstid, medelsoltiden på ett ställe.
lokalt veto, kommuns rättigh. att själf afgöra, huruvida spritvaror må försäljas o. utskänkas l. ej.
Loke, nord. myt., det ondas gud, orsak t. Balders död, skall vid Ragnarök dödas af Hemdall.
Lokēren, belg. st. vid Durme, 21,869 inv. Fabr.
lokomobīl, lat., på vagnsunderrede fastsatt, följaktl. flyttbar ångmask., s. is. användes i landthushålln. till drifvande af tröskverk, ångplogar m. m.
lokomotīv, lat., ångmaskin, s. sättes i rörelse medels kringvridn. af hjulaxlarna. Man skiljer mel. järnvägs-, landsvägs- o. bergs-l.
lokrer, inv. i forngr. landsk. Lokris v. Korint, o. Eubeiska vik.
Lo'lium L., Gramineæ. Dårrepe, L. temulentum L., har ansetts giftig, o. rajgräs, L. perenne L., värdefullt foder o. brukl. t. fina gräsmattor. Båda arterna allm.
Lolland, se Låland.
lollarder, lollharder, omkr. 1300 i Nederl. uppkommet rel. sällsk., förföljdt ss. kätterskt.
Lombardīet, landsk, i öfre Ital., 23,507 kv.km., 3,494,000 inv., utgjorde ford. tills. m. Venezia eget kon.-rike; 1714 österr., 97 franskt, 05 t. kon.-rik. Ital., 15 åter österr., 59 italienskt.
lombardränta, ½ à 1 % högre ränta än den vanliga.
Lombrōso, Cesare, it. läkare o. kriminalantropol., f. 1836 Verona, d. 09 Turin, prof. i psykiatri i Turin, bekant gm sina forskningar o. teorier ang. förbrytare, sinnessjuka etc,
Loménie (låmenī), Louis Léon. de, fr. förf., f. 1815, d. 78 Mentone ss. prof. i Paris. Skr. biogr. verk.
lommen, Eudytes, Pygopodes. Små-l., E. septentrionalis L., öfre kroppsdelarna o. sidorna svartbruna, de undre hvita. Allm. i n. Sverige; strykfågel. Stor-l., E. arcticus L., större än den förre, täml. allm. i hela Sverige; strykfågel. Is-l., E. glacialis, störst af alla; träffas ngn gång v. Sveriges västkust.
London (löndn), Englands o. brit. rikets hst. vid Themsen, jordens största o. folkrikaste st., 1,795 kv.km., 7,323,327 inv.; delas i det egentl. City, Westminster o. 8 förstäder. Hamn o. dockor, stor handel o. industri. Talrika parker (Hyde, St. James m. fl.),
