Assmanshausen, by vid Rhen i Wiesbaden, 1,028 inv. Vinodling.
associ|ation, fr., förening, -é, bolagsman, -era, intaga i bolag o. d.
assonans', lat., likhet i ljud af slutorden i verser, t. ex. var o. glad.
assort|era, fr., ordna efter sorter; förse (sig) med varor, -iment, ordnadt varulager.
Assuān (ford. Syene), egypt. st. vid Nilen, 13,101 inv. Sista katarakten.
assur|adör, fr., person, s. försäkrar lif o. egendom, -ans, fr., försäkring, -era, försäkra mot skada.
Assȳrien, g. geogr., land i Asien, omfattade Arrakitsi, Assur, Arbelitis, Adiabene, Kalonitis. St.: Ninive, Ktesifon, Arbela, Apollonia. Det assyr. riket omfattade senare: A., Mesopotam., Babylonien, Pers., Medien, Baktrien, Syrien. 1:e kon. Ninus byggde hst. Ninive. Efter honom Semiramis, eröfr.-tåg till Indien. Sista kon.: Sardanapalus, Salmanassar, Sanherib, s. 705 f. K. framträngde eröfrande ända till Egypt. 606 f. K. Ninives fall. A:s deln. mell. Persien o. Medien.
Astar'te (hebr. Astarōt), syr. gudinna, tempel i Tyrus o. Sidon, de förstörande naturkrafternas gudinna, dyrkad med mskooffer.
asten|ī, gr., svaghet, -opi, gr., svagsynthet.
Aster, bot., Compositæ, vanl. trädgårdsväxt.
asterisk' (*), liten stjärna, af de grek. filolog. nyttjadt tecken att utmärka äkta ställen; nu hänvisn.tecken till anm. under texten.
asteroīder, små planeter mell. Mars o. Jupiter.
Asterophyllītes, grenar af Calamites, hufvudbeståndsdel i stenkolsfloran.
As'ti, it. st. vid Tanaro, 38,045 inv. Vin.
astigmatism', gr., sjukdom i ögat, orsak. af felaktig hvälfning af hornhinnan, hvarvid det i st. f. skarpa konturer ser otydl. ränder.
ast'ma, gr., anfallsvis påkommande andnöd, framkallad gm utvidgn. af lungblåsorna efter långvariga bröstkatarrer, äfven gm kramp i de fina luftrörens muskler, hjärtfel, ansvälln. af näsmusslorna m. m.
As'tor, Joh. Jak., ty. köpm., f. 1763, d. 48 New York. Efterlämnade 20 mill. doll. Grund. A.-bibliotek., N. York, A -huset i Walldorf, hotellet (m. m.) Walldorf-Astoria i New York.
Astor'ga, Eman. d’, komp., f. 1681 Palermo, d. 36. Stabat mater.
Astraia (-aj'-), gr. myt., dotter t. Astraios o. Eos, identifierad m. Dike, lämnade sist af gudinnorna jorden, glänser sedan dess s. stjärnbilden Jungfrun på himmeln.
Astrakān, ry. guv., 236,532 kv.-km., 994,775 inv. Hst. A. vid Volgas mynning. 121,580 inv. 2 ärkebisk., botan. trädg.; befolkn. ryss., armen., tatar., pers. Kaviarberedn. Betydl. handel. 1554 ryskt.
astrakān, lammfällar fr. A.
astrakān, se äpple.
astrāl, gr., s. har afs. på stjärnorna. -kropp, enl. ockultismens lära den andra, eteriska mskokroppen. -olja, lysolja m. högre antändn.-pkt än fotogen.
astro|fotometrī, gr., mätn. af en stjärnas ljusstyrka, -fysīk, gr., vetensk. om himlakropparnas fys. beskaffenhet. -gnosī, gr., kunskap om stjärnor o. stjärnbilder, -grafī, gr., stjärnbeskrifn. -lābium, gr., gammalt instr. till vinkelmätn. -logī, gr., stjärntydningskonst, förment vetenskap, s. af himlakropparnas ställn. tror sig kunna förutsäga mskors öde. -nomi, gr., vetensk. om himlakropparnas rörelse, beskaffenhet m. m.
astronomiska ur, säkert gående ur, s. nyttjas af astron.
astronomiska årsböcker, kalender för astron. med uppgift om de viktigaste elementen und. det löpande året.
Asturien, Asturias, sp. prov., (718/925 kon.-rike) vid Biscayaviken, 10,895 kv.km., 627,069 inv.
