mustangs, halfvilda hästar på amerikanska prärierna.
mus'tie, dotter t. hvit o. mulattska.
muselmān (pl. -er), förvrängn. af moslemin, bekännare af islam.
Musäus, Joh. Karl Aug., ty. förf., f. 1735, d. 87 ss. prof. i Weimar. Skr.: Volksmärchen d. Deutsch. m. m.
Mutanabb'i, arab. skald, f. 915 Kufa, mörd. 65 af beduiner. Skr.: Divan.
mutātis mutan'dis (abbr. m. m.), lat., m. nödiga förändringar.
Myūtansjön, en af Nilens källsjöar, n. v. om Ukereve.
Mycoder'ma Pers., Schizomycetes. M. vini Desm. o. M. cerevisiæ Desm., förorsaka vins o. öls surnande: M. aceti (ättikmoder) Part. förvandlar alkohol till ättiksyra.
myggor, Tipulariæ, till Diptera hör. insektsfamilj, bland hkn allmänn. äro: vanl. stickm., Culex pipiens L., knott, Ceratopogon pulicaris, is. i Lappland, harkrank, Tipula, m. öfver 60 skandinav, arter.
Mykāle, g. geogr., udde i Jonien. Slag 479 f. K.
Mykēnai (lat. Mycēnæ), g. geogr., st. i Argolis, förstörd 463 f. K.
mykologī, gr., svamplära.
mykōsis, gr., gm klyfsvampar förorsakad sjukdom.
mylady (milädi), eng., nådig fru, nådig fröken.
Mylonius, se Björnklou.
mylord (milård), eng., nådig herre.
mynheer (majnher), holl., min herre; skämtsam benämning på holländare.
mynster (münster), ty., katedral, domkyrka.
mynt, allmänna bytes- o. betalningsmedlen, präglas, und. statens kontroll, vid särskilda myntverk, af guld, silfver, koppar, nickel o. dessas legeringar; skillnad, mel. det nominella (präglade) o. metallvärdet uppbär präglingskostnaden. Ett m:s vikt kallas skrot, dess procenthalt af ädel metall korn. -fot, lagliga bestämmelserna om ett lands hufv.-m:s skrot o. korn. I Sverige är sed. 1873 endast guld värdemätare.
mynta, Mentha L., Labiatæ. Krus-m., M. crispa, o. peppar-m., M. piperita L., odlas is. i England o. N.-Amerika, äro officinella och lämna eter. oljor, s. anv. t. likör m. m.
mynttecken, benämning på de af Karl XII utgifna nödmynten af koppar.
myopī, gr., närsynthet.
myran, Formica L., t. ordn. steklar hör. insektsläkte, lefver i större l. mindre samhällen (stackar}; hannarna ha vingar, honorna end. und. parningstiden försedda med sdna; arbetsm. vinglösa, outvecklade honor. Hästm., F. herculeana L., nästan svart, stackm., F. rufa L., brunröd, svartm., F. fusca, brunsvart, rödm., F. flava, gulaktig. M. om vintern i dvala.
Myrberg, Otto Fredr., teol., f. 1824, 66/92 prof. Upps., d. 99 v. Upps.
myriād, gr., 10,000; i pl. = otalig mängd.
myrmalm, se järnmalm.
myrmidōner, gr. myt., folkslag i Tessalien, enl. sagan uppkomna af bin. Myrmidōn, liten själf klok, anspråksfull person.
Myron, gr. bildh., omkr. 450 f. K.
Myrr'a, gr. myt., dotter t. Kinyras o. Afrodite, mor till Adonis.
Myrr'ha, brungult t. rödbrunt, i vatten o. alkohol olösligt balsamgummi af Balsamodendron.
myrsloksläktet, Myrmecophaga L., t. ordn. tandfattiga däggdjur hör. släkte. Myrsloken, M. jubata L., gråbrun, med lång, yfvig svans; i S.-Amerika. Kaguaren, M. tridactylus L., har gripsvans; i Peru.
myrsyra, kem., HCO2H = 46, finnes färdigbildad i myror, etternässlor, tallbarr, svett m. m., framställes med konst genom destill. med glycerin och oxalsyra. Färglös, skarpt sur vätska. Kokpkt 105°. Eg. v. 1,285. Löslig i vatt. o. alkohol.
