Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/608

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

nordiska språket o. litterat., se fornnord. språket o. litterat.

Nordkap, udde på nor. ön Magerö i N. ishafv., 71°10' n. br.; nordligaste pkt i Europa.

Nord-Karolina, se Nord-Carolina.

Nordkyn, nordligaste udden på Norges fastland.

nordmän, se normanner.

nordostpassagen, sjöväg norr om Asien till Stilla hafvet, upptäckt 1878/79 af Nordenskiöld.

Nordqvist, Joh. Conr., mus., f. 1840 Vänersborg, 92 förste hofkapellmästare, Har bl. a. komponerat Karl XV:s sorgmarch.

nordpolsexpeditioner, upptäcktsresor i de arkt. regionerna. Den första utförd af skandinaver i 9:e årh.; i senare tider sträfvade portug., brit. o. holländ. att finna en nordvästl. gmfart. Exped.: Hudson 1609/10, 1728 Bering, 1820/23 Wrangel, 18/22 o. 45/47 Franklin, 72/74 Weyprecht o. Payer, 93/96 Nansen, 99/00 hert. Abruzzerna, Peary m. fl.

Nordraak (-råk), Rich., nor. mus., f. 1842, d. 66.

Nordsjön, del. af Atlanten mellan Stor-Brit., Skandinav., Danmark, Tyskld, Holld, Belg. o. Frankrike. Vikar: Skagerack o. Kattegatt.

nordstjärnan, se polstjärnan.

nordstjärneorden, sv. orden, stiftad 1748. 4 kl.

Nordström, 1) Jak. Joh., jur., f. 1801, 34 prof. i Hälsingf., 46 riksarkivar. i Sthm, d. 74. Skr.: Bidrag till svenska samhällsförf:s hist. etc. (39/40) m. m. — 2) Karl Fredr., landsk.-mål., f. på Tjörn 65, har mål. en serie Djurgårdstaflor o. västkustbilder m. m. —

nordtyska förbundet, form för N.-Tysklds organisation under Preussens ledning 18/8 1866-31/12 70.

nordvästpassagen, sjöväg kring N.Amerikas n. kust t. Stilla hafv., upptäckt 1850 af M'Clure.

Noreen, Ad. Gotth., språkforsk., f. 1854 Värml., sed. 87 prof. i Upps. Grundliga arb. i nord. filologi. särsk. rör. urnord. spr. o. etymologi.

Norej'a, se Noricum.

Norfolk (nårföck), 1) eng. grefskap, 5,295 kv.km., 460,040 inv. Hst.: Norwich; 2) st. i Virginia (N.-Amer.) v. Chesapeakviken, 46,624 inv.; 3) brit.-austral. ö mel. Nya Zeeland och N. Kaledonien, 43 kv.km., 827 inv.

Norge, europ. kon.-rike, västl. och nordl. delen af Skandinav. halfön, 322,987 kv.km., 2,253,786 inv.(1/1 09). Gränser: i n. t. N. Ishafv,. v. Atlanten, s. Nordsj. o. Skagerack, ö. Sverige. Berg: Kölen, Dovre, Langefjeldene. Toppar: Snöhättan, 2,306 m., Galdhöpiggen, 2,560 m., Skagatölstinderne, en rad af fjällspetsar. Jöklar: Jostedalsbräen, Folgefonnen. Fjordar: Varanger, Tana-, Porsanger-, Alten-, Väst-, Trondhjems-, Romsdals-, Sogne-, Hardanger-, Stavanger-, Kristianiafjorden. Öar: Magerö, Senjen, Hindö, Lofotens öar, Hitteren. Flod.: Glommen, Dramsälfven, Numedalslågen, Skiensälfven, Nilälfven, Tana, Passviksälfven. Sjöar: Mjösen, Öjeren. Näringar: åkerbr. (obetydl.) bosk.-skötsel, jakt, fiske, skogsbruk (betydl.), bergsbr. (järn, silfver, koppar, kobolt, kromjärn, svafvelkis, stenkol). Industr. föga utveckl., dock i tilltagande. Handeln befordras gm en liflig sjöfart. Statsförfattning: N. bildar ett konstitutionelt kon.-rike, åren 1814/ 1905 förenadt m. Sverige under en konung. (Håkan VII sed. den 18/11 05). Lagstift. församl.: stortinget, som delar sig i lagtinget och odelstinget. Mot stortingets beslut i allmänh. äger kon. blott »suspensivt veto». Budgeten 1908/ 09: 136 mill. kr., tullinkomst 52 mill. kr. Armé: 30,000, krigsstyrka 95,000 man. Flotta: 58 ångare, 294 kanoner, 2,900 man. Pol. ind. i 6 stift med 20 amt. Hst.: Kristiania. Hist.: De äldsta inv. stodo und. flere ärftl. kgr.