Simia satyrus L., apa af den mskolika afdeln., på Borneo o. Sumatra, 1,35 m. h.
Orānien, eft. furstend. Orange i s. Frankr. uppkallad linje af huset Nassau, s. gaf Nederländerna deras arfståthållare o. kgr 1581. 1702 o. sed. 1747. Kronprinsen af Nederl. bär titeln prins af O.
Oranjefloden l. Garib, fl. i S.Afrika, uppstår af Nu- o. Gei-Garib, källor i Katlambabergen; den fören. floden bildar norra gränsen till Kaplandet; utf. i Atlant. 2,013 km. l.
Oranje-republiken, förr fristat i S.-Afrika mel. Oranje-floden, Kapldt, Vaal-fl. o. Transvaalstaten. 125,200 kv.km., 447,088 inv. Hufvudrelig.: reformert. Hst.: Bloemfontein, omkr. 35,000 inv. O. grundades af från Kapldt utvandrade boers. 1902 britt. koloni und. namn af Oranjeflodskolonien; sed. 1909 und. namn af Orange Free State Province tillh. den då bild. federativa sammanslutn. af S.-Afr:s själfstyr. britt. kolonier.
ora'tio, lat., tal, bön; o. obli'qua indirekt anföring; o. rec'ta, direkt anföring.
oration, lat., tal.
orātor, lat., talare. -isk, ang. talkonsten. -ium, bönsal; tonk., kompositionsform af dels dramat., dels episk och lyr.-kontemplativ karaktär, mestadels med biblisk text.
Oravais, by i v. Finld. Slag 14/9 1808.
Orb, st. i Hessen-Nassau vid fl. O., 3,942 inv. Koksaltkällor.
or'bis pic'tus, lat., den målade världen, namn på barnbilderböcker, den 1:a utg. af Comenius 1657.
Orcagna (-kanja), Andrea, eg. Cione, florentin. mål., bildh., arkit., d. 1376. Tabernaklet i Or San Michele i Florens.
Orchis L., yxne, nyckelblomster, Orchideæ. Flere arter i Europa o. främre Asien. Prydnadsväxter.
Orcus, rom. myt., underjorden, dödsriket.
ordālier, med.-lat., gudsdom und. medeltiden, hvarvid tvekamp, eld-o. vattenprof m. m. skulle bevisa ngns skuld l. oskuld.
orden, lat., förening af personer för ett gm vissa regler bestämdt mål. Andlig o. smnhålles is. gm löfte om armod, kyskhet o. lydnad; andl. o. världsl. riddar-o. och eft. mönster af de senare talrika sällsk. för olika ändamål. Från de sed. 14:e årh. talrikt stiftade världsl. riddar-o. öfverfördes namnet o. äfven på de yttre tecknen däraf (stjärna, kors o. band), s. utdelas på grund af civil l. militär förtjänst. Svenska o. äro: serafimer-, svärds-, nordstjärne-o. vasa-o. samt för frimurare Karl XIII:s o.
order, fr., befalln., förordn., uppdrag.
ordin|ālia, lat., ordningstal. -ārie, vanlig; på stat anställd (om tjänstemän). -āta, mat., afst. fr. en pkt på en kroklinje t. abscissaxeln. -ation, föreskrift; prästvigning. -ēra, föreskrifva. -är, vanlig, medelmåttig.
ordonnans, fr., militär, kommenderad att tjänstgöra hos högre befälhafvare.
ordres (-der), fr., hand., rättsinnehafvare.
oreād, gr. myt., bergnymf.
O'regon (förk. Ore.), n.-amer. frist. v. Stilla haf., 250,000 kv.km., 413,536 inv. Berg: Cascade Range. Topp: Mountshood 3,421 m. h. Prärier. Mildt klimat. Näringar: åker- o. bergsbruk. Hst.: Salem.
Orel (arjåll'), ry. st. v. Oka, 70,075 inv.
Orenburg, befäst ry. st. v. Ural-fl., 72,425 inv.
Ores'tes, Agamemnons son, hämnades mordet på denne gm att döda sin mor Klytaimnestra, förföljdes af eumeniderna, gick med sin vän Pylādes till Taurien för att hämta Artemis' bild, försonades till sist med gudarne.
Orfeus (-fevs'), myt. grek. sångare, som utöfvade en oemotståndlig
