Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/634

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

af 2:a graden, konisk sektion gm ett plan, parall, med en generatris, har en axel, som skär den midt itu, en brännpkt på denna o. en mot axeln vinkelrät styrlinje; afstånd. från en pkt på en p. t. brännpkt. är = afstånd t. styrlinjen. En kastad sten o. utsprutad vattenstråle beskrifva en p.

parabōlisk, s. innehåller liknelse; mat., s. har parabelform.

Paracel'sus, Phil. Aureol. Theofr. v. Hohenheim, kallad Bombastus, ty. läk. o. naturforsk., f. 1493 Schwyz, d. 41 Salzburg. Verkade reformator, i fl. riktningar.

parachute (-schytt'), fr., fallskärm på luftskepp; i ur skydd för »oron».

parād, fr., framställn. t. åskådande, prål; i fäktn. af böjande af hugg l. stöt; plötsl. inhållande af en häst; truppers festl.uppvisning.

paradig'ma, gr., mönster, förebild; gram., ss. ex. på böjn. anfördt ord.

paradis, pers., hebr. Eden, enl. bibeln de 1:a mskrnas boningsort; sed. de saligas hemvist; härlig plats.

paradisfrön, se Amomum.

paradisfågeln, Paradisea, till tättingarna hör. släkte. Vanl. p., P. apoda L., fr. Söderhafsöarna, fjädrarna fruntimm.-prydnader.

paradox', gr., mot allm. föreställningen stridande, skenbart oriml.; äfv. substantiv med lika beteckn.

paraffīn, lat., af fasta kolväten bestående, hvit, kristallinsk massa, olösl. i vatten, lösl. i alkohol. Upptäckt 1830. Framställes ur bergolja, brunkol o. bituminösa skiffrar. Eg. v. 0,87/0,94; anv. t. ljus, vid stearinljustillverkn., impregnering af tändstickor m. m.

paraffīnolja, en destilleringsprod. af bergolja; anv. som maskinolja.

parafrās, gr., förklarande omskrifn. af en text.

paragrāf, gr., i löp. följd numrerad afd. i skrift.

Paragua (-ragva), se Palavan.

Paraguay (-guaj'), 1) flod i S.-Amer., uppr. på Brasiliens högland, förenar sig med Parana t. Rio de la Plata, 2,660 km., omr. 1,149,163 kv.km.; 2) republ. i S.-Amer., mel. P.-flod. o. Parana, 253,100 kv.km., 631,347 inv. Klimat. sundt. Huf.-när. åkerbr., boskapssköts. Prod.: spannmål, ris, tobak, hudar, té, socker, virke, sydfrukter. Pol. ind. i 24 departimientos. Hst.: Asuncion. 1:a sp. kolon. 1536; jesuitstat 1608/1768, då provins i La-Plata, oafhäng. 1811; författn. 70; i oupphörl. krig m. grannstaterna. Nuv. pres.: E. G. Navero, sed. 08.

Parahyba (-hība), 1) fl. i Brasil., utf. i Atl., 950 km.; 2) prov. i Brasil., 74,731 kv.km., 457,232 inv. Hst. P. vid P.-fl., 32,000 inv.

paraklēt, gr., tröstare; i N. T. den åt apostlarne utlofvade »Sanningens ande».

parakronism', gr., fel mot tidräkningen.

parallax', gr., astron., den vinkel, s. bildas af 2 räta linjer, dragna fr. en stjärnas medelpkt t. jordens medelpkt och till observationspkten, anv. v. beräkn. af himlakroppars afstånd.

parallell', gr., jämförelse; ett slags löpgraf; mat., p. m. en rät linje kallas en annan sdn, hks afst. fr. den andra alltid är lika.

parallell'|cirkel, med ekvatorns plan parallell cirkel på himlen l. jorden. -ipipēd, gr., en prisma, liks bottenytor äro parallellogrammer. -ogram, gr., plan fyrsiding, hvars motstående sidor äro parvis parallella.

paralog|ī, gr., villfarelse, förnuftsvidrigh. -ism', felakt. slutledning.

paralysī, gr., fullständ. förlamning.

paralysie générale (-lisī schenerall'), fr., läk., förlamande sinnessjukdom.

Paramarībo, hst. i nederl. Guyana, vid Surinam, 631,347 inv. Fästn., handel.

paramatt'a, ett slags ylletyg.

Paranā, 1) fl. i S.-Amer., uppr. på Brasiliens högland, bildar jämte Paraguay Rio de La Plata, 3,560