Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/647

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Personne, Nils Edv., skådesp., f. 1850 Sthm, debut. å dram. teat. 76, intend. där 98/04, vid Nya dram. teat. fr. 07.

perspektiv, lat., framställn. i plan af föremål, sdna de från en viss punkt visa sig f. åskådaren, äfvens. läran därom; delas i lineār- l. matem. p.: läran om återgifvande i plan gm projektion af föremåls riktiga konturer o. storleksförhållanden, och luft-p., grunderna f. färgernas riktiga till- o. aftagande i en bild. Ett landsk. l. dyl. af bild. ss. sedt från en betydl. höjd öf. jordytan kallas fågel-p.

perspir|ation, lat., utdunstning, svett. -era, svettas.

Persson, 1) Anders, på Rankhyttan, bergsm. i Dalarna, und. befrielsekrig. 1520 på Gust. Vasas sida, 31/32 en af huf.-män. f. klockuppror., fängsl. o. afrättad 43. — 2) Arendt (Örnflykt), herre t. Ornäs i Dalarna, bek. f. sitt förräderi mot Gust. Vasa. — 3) Göran, Erik XIV:s gunstling, f. omkr. 1530, häktad eft. Sturemorden 67, 68 frigifven, men s. å. af kon. utlämnad t. hertigarne o. aflifvad på Brunkeberg. Maktlysten, hämdgirig, sniken.

persva|dēra, lat., öfvertala. -sion, intalan, öfvertalning(sförmåga).

Perth (pörth), 1) grefsk. i mel. Skottld, 6,737 kv.km., 123,262 inv. Hst. P. v. Tay, Skottlds gamla hst., 33,894 inv.; 2) hst. i v. Australien vid Svanfloden, 44,373 inv.

Perthes, 1) Joh. Geo. Justus, f. 1749, 85 förlagsbokh. i Gotha, d. 16. — Hans son 2) Wilh., f. 1793, d. 53, grund. i Gotha en geogr. anstalt, s. af hans son 3) Bernh. Wilh., f. 1821 Gotha, d. 57, utbildades t. nuv. geogr. institut.

Per'tinax, rom. kejs. 192/93.

pertinen'tier, lat., tillbehör, bisaker, s. utan att vara integrerande beståndsdel. af en hufvudsak likväl jur. behandlas s. delar däraf, ex. nycklar t. ett hus.

perturbation, lat., rubbning, is. gm världskroppars attraktion i en stjärnas regelbundna bana.

Pertz, Geo. Heinr., ty. hist., f. 1795, d. 76 ss. öfverbibl. i Berlin, började 23 utgifva Monum. German, hist. m. m.

Perū, republ. i S.-Amer. v. Stilla haf., 1,769,804 kv.km., omkr. 4 ½ mill. inv. Berg: Kordillererna m. 4,500/5,500 m. h. toppar. Fl. Marañon, Ucayalem. fl. Sjö: Titicaca. Prod.: spannmål, guld, koppar, guano, salpeter, borax, ull, hudar, rom, socker. Huf.-när.: landt- o. bergsbruk, boskapssköts., handel. Polit. indeln.: 16 departimientos o. 2 provinser. Hst. Lima. Andra st. Callao, Arequipa, Cuzco, Chiclays m. fl. — Hist.: Uppt. 1531 af Pizarro o. Almagro o. eröfr. af dem 1533. Till 1820 sp. vicekon.-rike, oafhäng. 21. Nuv. presid. Augusto B. Leguia 08/12.

perūbalsam, en tjock, brunsvart vätska, s. erhålles af de till Papilionaceæ hörande i S.-Amer. inhemska Myroxylon Sonsonatense Klotzsch o. M. peruiferum Mutis. Nyttjas mot hudutslag, har lukt af vanilj, hvarför den stund. användes i chokladfabrikation.

Perugia (-rud'jia), it. landsk., 9,709 kv.km., 689,806 inv. Hst. P. nära Tiber, m. omkr. 61,385 inv. Bisk., domk., univ.

Perugino (-rudjīno; egentl. P. Vanucci), Pietro, it. mål., f. 1446, d. 24 Rom. Raffaeles lärare.

perūgummi, den pulveris. roten af en på Libanon väx. asphodelusart; anv. t. tygtryck.

perūk, fr., hårbeklädn. af löst hår, red. i forntid, begagn. af skalliga, ss. mod från början af 17:e till slutet af 18:e årh.

Peruzz'i, Baldassare, it. mål. o. arkit., f. 1481, d. 47 Rom.

Pēsaro, landsk. i mel. It., 2,895 kv.km., 263,000 inv. Hst. P. v. Adriat. haf., m. omkr. 25,103 inv. Bisk., domk., muséer.

Pescāra, fl. i Abruzzerna, utf. i Adriat. haf., 140 km.