picc'olo, it., liten. Flauto p., pickolaflöjt.
Piccolōmini, Ottavio, hert. af Amalfi, österr. fälth., f. 1599 Siena, delt. i 30-år. krig., bidrog till Wallensteins störtande, 48 fältmarskalk, d. 56 (barnlös).
Picēnum, g. geogr., it. landsk, v. Adriat. haf.
Pichegru (pischgry), Charl., fr. gen., f. 1761, 94 öfverbefälh. f. nordarmén, 95 afsatt f. underhandl. m. fienden, flydde 98, 03 i en smnsvärjn. mot Nap., 04 häktad i Paris, s. å. funnen strypt i sin säng.
Pichincha (pitschint'scha), vulkan på Anderna i Ecuador, 4,787 m. h.
pickelhufva, preuss. militärhufvudbonad.
Pick'ering, Edw. Ch., am. astron., f. 1846 Boston, sed. 76 dir. vid observat. i Cambridge (Mass.).
pickles (pickls), eng., i ättika o. kryddor inlagda grönsaker.
picknick', eng., måltid, hvartill hvarje deltag. lämnar sitt bidrag, nöjesutflykt i det gröna.
Pictet (piktē), Marc. Auguste, schweiz. naturforsk., f. 1752 Genève, d. 25 ss. prof. f. akad. där. Grund. 96 Bibl. univers.
pie (paj), ostind. mynt = 0,9 öre; bakverk med ett lager af frukt.
pièce (piäs), fr., pjäs; p. de résistance (= dö resistangs'), »motståndspjäs», den hufvudsakl. rätten vid en måltid; det s. tager största uppmärksamh. i anspråk.
piedestāl, se pjedestall.
Piehl, Karl Fredr., egyptol., f. 1853, prof. i Upps. 93, d. 04. Förf.
Pīemont, ford. furstend., nu landsk, i n.v. It., 29,349 kv.km., 3,393,017 inv. Hst. Turin.
Pierce (pīrs), Franklin, n.-amer. statsm., f. 1804 New Hampshire, 53/57 Förenta stat. pres., d. 69 Concord. Sydstaternas verktyg; förberedde inbördeskriget.
pierīderna, gr. myt., binamn på muserna.
Piērola, Nicolas, peruansk statsm., f. 1839, 69/72 fm.-min., 79 diktat., 81 fördrifven af chilenerna, 95/99 åter president.
Pierrot (pjerr'å), fr., kom. person i lägre fr. o. it. kom.
Pierson (pirsn), Henry Hugo, eng. komp., f. 1816, d. 73 Leipzig. Komp. operor, oratorier, mus. t. Goethes Faust m. m.
pietà, it., fromhet, barmhärtighet; i bild. konst framställn. af Maria med Jesu lik i famnen.
Pieter-Maritzburg, hst. i eng. provinsen Natal i s.ö. Afrika, 31,199 inv.
piet|ēt, lat., fromhet, barnslig kärlek, ömhet. -ism', lat., skenhelighet, fromleri. -is'ter, i slutet af 17:e årh. uppkommet namn på P. J. Speners anhängare, lika i mots. t. ortodoxien yrkade på hjärtats fromhet o. kristligt lif.
pifferāri, it., herdar i Abruzzerna, spelande på säckpipa.
Pigalle (-gäll'), Jean Bapt., fr. bildh., f. 1714 Paris, d. där 85.
piggsvinet, Hystrix L., t. gnagarna hör. släkte. Vanl. P., H. cristata L., i s. Europa, n. Afrika, 65 cm. l., har en man af ända till 40 cm. långa, svart-hvita taggar, s. anv. t. pennskaft. Köttet ätbart.
pigment', lat., det färgämne, s. åstadkommer djurkroppars färgning.
Pignerol (pinjrål), se Pinerolo.
pik, gam. stötvapen, ungef. = spjut, lans.
pik, längdmått: i Grekland = 1 m., i Turkiet = 0,69 m., i Egypten = 0,68 m.
pik (fr. pic, eng. peak, it. pico) bergkägla, bergtopp.
pikant', fr., stickande, retande (för smaken); s. gör ett lifligt intryck.
pikardong (-dång'), fr., ett franskt muskatvin.
pikē, fr., bomullstyg m. upphöjdt mönster.
pikenerare, fr., kr., med pik beväpnad infanterist.
pik|ēra, fr., sticka, reta. -erad, stucken, förnärmad.
Pikes-Peak (pajks-pik), bergtopp på Rocky Mountains i Colorado, 4,312 m. h.
pikēt, fr., till fältvaktens
