Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/663

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Erik K., publ., vitterhetsidk., f. 1819, d. 52. Skr. Åreminne öf. grefve Dahlberg m. m.; 1849/51 red. för »Morgonbladet».

Pontīnska träsken, stora osunda moras vid Tyrrhen. haf. s.o. om Rom.

pontōn, fr., stor, flat lastpråm; båtar af trä, järnplåt o. d. till underlag för krigsbryggor. -järer, den del. af ingenjörtrupper, som alla brobyggn.-arbeten i fält tillkomma.

Pontoppidan, Erik, dan. teol., f. 1698 på Jylland, d. 64 ss. bisk. i Bergen. Skr. uppbyggelseböcker m. m.

Pon'tos, g. geogr., landsk, i M. Asien, s.o. om Svarta haf.

Pon'tos euxeinos (-ej-'), gr., lat. Pon'tus euxīnus, g. geogr., namn på Svarta hafvet.

Pontresīna, by i schweiz. Graubünden, 488 inv. Luftkurort.

Pon'zaöarna, it. ögrupp i Tyrrhen. haf., s.v. om Gaëta. Huf.-ö Ponza.

pop, nygrek., präst inom gr.-kat. kyrkan.

Pope (påp), Alex., eng. skald, f. 1688 London, d. 44 Twickenham. Skr.: Essay on criticism, Essay on man, The rape of the lock m. m.

popelīn, fr., lätt, glansigt halfsiden.

Popocatepetl', vulkan i Mexico, 5,420 m.

poppel, Populus L., Salicineæ. Arter: asp (se d. o.), balsam-p., P. balsamifera Med., N.-Amer., Kina, pyramid-p., P. pyramidalis Rosier, ö. Ital., silfver-p., P. alba L., s. Europa, Asien, svart-p., P. nigra L., Europa, Asien, N.-Amer., m. fl. Parkväxter, veden till virke.

Popper, 1) Dav., ty. violoncell., f. 1845 Prag, 72/86 g. m. 2) Sophie, f. Menter 1846 München, pianist.

popul|aritēt, fr., folkgunst. -är, stående i folkgunst; allmänfattlig, lättfattlig.

population, lat., befolkning.

Porcia, dotter t. Cato d. y., g. m. Cæsars mördare Brutus, dödade sig 42 efter hans nederlag.

Pordenōne, Reg. da (egentl. Giov. Ant. Lic. Regillo), it. mål., f. omkr. 1484 i P., d. omkr. 1540 Ferrara.

pōrer, gr., anat., svettkörtlarnas öppningar i läderhuden.

porfyr, bergart med tät grundmassa, i hkn kristaller af andra bergart. äro insprängda. Kvarts-p., rödaktig grundmassa m. insprängd kvarts och ortoklas.

porfyrīt, min., bergart m. mörk, brunröd grundmassa m. insprängda kristaller af oligoklas. I Thüringerwald, Älfdalen o. s. v. Röd p. bröts af romarne i Egypten; anv. i arkitekturen.

Porjusfallen, betyd, fall i Lule älf, 2 till 3 km., med en smnlagd höjd af 50 m. Enl. riksdagens beslut 1910 skall vid P. anläggas en kraftstation för riksgränsbanans elektrifiering.

Porla, hälsobrunn i Örebro l.

por|ositēt, lat., kroppars allm. beskaffenh. att mel. de olika småpartiklarna ha (ofta mikroskop.) mellanrum (porer); hålighet.

Porosalmi, ort i Savolaks; sl. 13/6 1789.

Porse, Knut, dan. hert. af Halland m. m. 1326, 27 g. m. hert. Ingeborg (se d. o.), d. 30.

porsenn'a l. Por'sena, etrusk. kon., bekrig. 507 f. K. Rom, skall enligt sagan gm Mucius Scævola blifvit förmådd till återtåg.

porslīn, it., lervaror, hks massa, som vid bränningen halfsmältes, hufvudsakl. utgöres af kaolin, delas i fritt-p., dit gammalt Sèvres-p. hör, benäkta l. eng. p., till hvars massa benmjöl sättes, fältspatäkta p. med tillsats af fältspat o. kvarts, o. parian, liknande det benäkta, men ungef. lika smnsättn. som det fältspatäkta. Oglaser., 2 gngr brändt fältspatäkta p. kallas biskuits. Fajans och majolika benämnas vanl. oäkta p. P. uppfanns i