Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/712

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

ryggmärgstvinsot m. fl. Mestadels åtföljda af förlamning. — -märgstvinsot, Tabes dorsalis, kronisk sjukdom, s. beror på en förstörande förändring af bakre ryggmärgssträngarna. Börjar m. smärta i benen, osäkerhet i gången och myrkrypning i huden samt slutar med förlamn. af armar och ben. Obotlig l. varar mycket länge. — -raden, den benartade, pelarform. förbindelsen mellan hufvudet och bäckenet, hos mskan smnsatt af 33 ryggkotor, af hka 24, näml. 7 hals-, 12 bröst- o. 5 ländkotor, kallas verkliga, de öfriga 9, som bilda sakralbenet o. tångbenet, kallas falska kotor. — -rads Vertebrata, symmetriska djur med brosk- l. benartadt skelett, rödt blod och ej mer än 2 par extremiteter. Klasser: däggdjur, fåglar, kräldjur, amfibier, fiskar.

rysch, fr., veckad remsa till garnityr.

ryska kyrkan, gren af grek.-kat. kyrk., s. grundades gm Vladimir I 988 o. löste sig fr. patriarkatet i 15:e årh. Sed. 1721 är tsaren kyrkans påfve.

ryska språket och litteraturen. Språket är en gren af den slav. spr.-stammen med egna, mest fr. grek. tagna skriftecken. — Litterat.: Äldsta litterära minnesmärken äro legender o. sagor. Med tatarernas inträngande kväfdes all litterat. Först med Peter d. st. började den uppblomstra: eftrebild.n af fransm. (Kantemir, Lommonossov. Trediakovski, Sumarokov, Cheraskov m. fl.). Liksom Peter uppmuntrade äfven Katarina litterat. Under hennes tid framstodo Dershavin, Visin, Karamsin, s. bekämpade d. franska klassiciteten. Eft. 1812 börjar en nationell period i ry. litt. I spetsen för den slavofila skolan står Rysslands störste skald Alex. Serg. Puschkin. Denna skolas motståndare, de s. k. västeuropéerna, förklarade sig för den franska smaken (Herzen, Ogarev m. fl.). Gogol skildrade äfv. det lägre folkets lif. Bland 1800-talets förf. märkas Ivan Turgenjev och efter honom Gontscharov, Tolstoi m. fl.

rysk-japanska kriget 1904/05, ett mel. Ryssld o. Japan, på grund af att Ryssld icke ville utrymma Mandschuriet, utbrutet krig, i hkt Japan slutade som segervinnare och erhöll i fred. i Portsmouth (N.-Amer.), öfverhögheten öfver Korea o. södra delen af ön Sakalin.

Ryssland, Rossiya, kejsardöme, Europas största stat. Europ. R., 5,377,444 kv.km., 128 mill. inv. Därtill komma ry. besittningar i Asien, tillsammans 26 mill. kv.km. o. omkr. 18 mill. inv. Europ. R. gränsar i n. till N. Ishafv.; s. Kasp. haf., turk. Armenien, Persien, Svarta hafv.; ö. Sibir.; v. Skandinavien, Ö.-sjön, Tyskland, Österr. Berg: Ural, Kaukasus, Valdai. Toppar: Elbrus, Kasbek, Taganai, Iremel. Floder: Petschora, Dvina, Neva, Düna, Memel, Weichsel, Prut., Dnjestr, Bug, Dnjepr, Pripet, Desna, Don, Donez, Kura, Aras, Terek. Kuban, Volga, Kama, Oka, Moskva, Ural, Mesen. Sjöar: Enare, Saima, Onega, Ladoga, Ilmen, Peipus, Elton. Prod: spannmål, mjöl, majs, lin, hudar, trä, läder, pälsverk, min. oljor, petroleum, oxar, kaviar, galoscher, grafit. Inv.: ryss., pol., bulgar., serb., litaver. letter, finnar, lappar, liver, samojeder, syrjäner, tscheremisser, mordviner, baschkirer, kirgiser, kalmucker, jud., zigenare, tyskar, svenskar m. fl. Relig.: grek.-kat. Polit. indeln.: 78 guv. o. storfurstend. Finland m. 7 län. Hst.: S:t Petersburg. Öfr. större städer: Moskva, Varschav, Odessa, Riga, Lodz, Cherson, Kiev, Kischinev, Charkov, Kasan, Vilna, Cherkov, Saratov, Nikolajev, Elisabetgrad, Astrakan, Tula, Orel, Berditschev, Dünaburg, Samara, Reval