Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/728

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

för att vinna Schlesien. Slutade med freden i Dresden 25/12 45.

Schliemann, Heinr., ty. arkeol., f. 1822 Neubuckow, d. 90 Neapel, företog 72/85 utgräfn. i Troja, Mykenai, Itaka, Orkomenos, m. fl. st. Förf.

Schlosser, Friedr.. Christoph, ty. hist. förf., f. 1776, sed. 17 prof. i Heidelberg, d. 61. Skr.: Weltgeschichte (44/56, 19 bd) m. m.

Schlüsselburg, fordom Nöteborg, ry. st. o. fästn. vid Neva. 5,285 inv.

Schlyter, Karl Joh., jur., f. 1795, 38/76 prof. i Lund, har 27/77 utg. Sveriges gamla lagar (13 del., af hka de 2 första med H. S. Collin), d. 88.

Schlömilch, Osk., ty. mat., f. 1823, sed. 49 prof. i Dresden, d. 01. Skr.: Handb. d. algebr. Analysis m. m.

Schmalkalden, st. i Hessen-Nassau, 9,529 inv. 2 slott.

schmalkaldiska artiklarna, de af Luther 1536 uppställda artiklarna, s. skulle tjäna ss. grundval för förhandlingarna vid det tillämnade konciliet i Mantua.

schmalkaldiska förbundet, 1531 af Sachs., Hessen, Anhalt m. fl. stater mot kejs. slutet förbund till försvar för deras tro o. polit. själfständighet.

Schmidt, Julian, ty. lit.-hist., f. 1818 Marienwerder, d. 86. Skr. ang. Tysklds o. Frankrikes lit. und. 18:e och 19:e årh. m. m.

Schneider, 1) Eulog., fr. revolut.-man, f. 1756 vid Schweinfurt, 77 franciskan, 91 ämbetsm. i Strassburg o. verktyg för skräckväldet, giljot. i Paris 94. — 2) Eug., fr. industriidk., f. 1805, d. 75 ss. dir. vid järnverken i Creusot.

Schoa, oafhäng. kon.-rike i Abessinien, 1 mill. inv.

schnit'zel, ty., kött- l. pappersstycke, papperslapp. -jakt, ett slags hetsjakt med fingerad räf.

Scholander, 1) Fredr. Vilhelm (pseud. Acharius), arkitekt, målare, skald, f. 1816, d. 81 ss. prof. vid konstakad. Uppförde mnga stora byggnader, tillika ypperlig akvarellmål. och tecknare. Skr. Luisella (67), Noveller (68), Sagor (81) m. m. — Hans son 2) Sven, vissångare till luta, f. 1860 Sthm, har med stor framgång konserterat i Sverige, Danmark, Tyskld.

scholāris (sko-), lat., skolgosse.

schōlion (sko-), pl. scholier, de förklarande anm., som finnas skrifna i marginalen till de fornklassisk. förf:s skrifter.

Scholz, Bernh., ty. komp., f. 1835 Mainz, komp. operor (Trumpetaren fr. Säckingen m. fl.) m. m.

Schopenhauer, Artur, ty. filos., f. 1788 Danzig, d. 60 Frankfurt a. M. Pessimist. Denna världen är den tänkbart sämsta. Skr.: Die Welt als Wille u. Vorstellung m. m.

schott'isch, ty., dansk., ett slags runddans.

schoutbynacht (skautbajnakt'), holl., sjö., äldre benämning på konteramiral.

Schouw, Joach. Frederik, dan. bot., f. 1788 Köpenh., d. 52 ss. prof. o. dir. vid bot. trädg. där. Skr.: Europa (32), Pröver på en Jordbeskrivelse (51), Naturskildringer (37/45) m. m.

Schreckhorn, topp bland Berner-alp. i Schweiz, 4,082 m. h.

Schröder, 1) Joh. Henr., arkeol., bibliogr., f. 1791, d. 57 ss. prof. i Upps. Skr.: Monumenta diplomatica suecana (22), Uppsala domkyrka etc. (26), minnesteckningar m. m. — 2) Erik Aug., filos., f. 1796, d. 49 ss. prof. i Upps. Skr.: Om Platos republik (42), Handb. i philosophiens hist. (46/ 49), Giordano Bruno (48) m. m. 3) Gust., jägare, förf., f. 1824 Edsvalla bruk, har skr. förträffl. jakt- och fiskeskildringar.

Schröderheim, 1) Elis, Gust. III:s gunstling, f. 1747, statssekreterare 82, ledam. af sv. akad. 86, landshöfd. i Uppsala 92/95, d. 95. Skr. lustiga skådespel o. parodier. — Hans hustru 2) Anna Charl., f.