Preuss. o. Danm. om Slesv., som åter kom und. dan. välde. 64 krig mel. Danm. o. Preuss.-Österr. Slesv. und. preuss. o. Holst. und. österr. förvaltn. 66 krig mel. Preuss. och Österr. Slesv.-Holst. preuss.
Slien, hafsvik vid ostkusten af Slesvig-Holstein.
Sligo (slaj'gå), grefsk. i irl. prov. Connaught, 1,868 kv.km., 84,000 inv. Hst. S. vid S.-viken, 10,860 inv. Hamn.
sliper, eng., syll, bjälke till underlag.
Slite, handelsplats på Gottlands ö. kust.
slovāker, slav. i s.ö. Mähren och n.v. Ungarn, omkr. 2 mill.
slovēner, benämn. för de i Kärnten, Krain, Kroatien och Steiermark boende slaver.
slum (slömm), eng., bakgata, gränd. — -verksamhet, filantrop. verksamhet bland de fattige i städerna.
slutledning l. syllogism, log., förening af flere omdömen, så att af 2 l. flere en slutsats dragés. Består af en l. flere öfversatser, en under- o. en slutsats. S. delas i kategoriska, hypotetiska och disjunktiva. En hypotet.-disjunkt., hvari öfversatsens eftersats innehåller 2 haa uteslutande motsatser, kallas dilemma.
Slätbaken, vik af Östersj. i Östergötl. Innerst, vid Mem, vidtager Göta kanal.
slätvaren, Rhombus lævis Gottsche, af flundrefiskarnas familj, till 67 cm. l., allm. vid Sveriges v. kust. Läckert kött.
smack, holl. kustfartyg, bredt, föga djupgående.
smaksinnet har sitt säte i tungan o. gommen i ändförgreningarna af tung- och svalgnerverna.
smalt, blåfärgad glasmassa, s. erhålles gm koboltmalms nedsmältn. med kvartssand och pottaska.
smaragd', gr., min., består af kiselsyrad lerjord o. kiselsyr. berylljord, grön ädelsten fr. Egypt., Ural, Sibir., Peru etc.
Smedjebacken, munic.-samh. i Kopparb. l, vid Kolbäcksån o. Barken.
Smerdes, gr., namn på pers. kon. Kambyses' broder. Då han mördats 522 f. K., utgaf sig en mager f. S. Dock mördades den falske S. inom kort.
Sme'tana, Friedr., böhm. mus. o. pianovirtuos, f. 1824, d. 84. Komp. operor, symfoniska dikter m. m.
smidesjärn, se järn.
Smilax L., slingerväxter, Smilaceæ. S. china L., i Kina och Japan, lämnar den officinella kinaroten; S. sarsaparilla L., m. fl. arter i varmare Amer., lämnar den officinella sarsaparillaroten; af S. aspera L., Italien och Grekland, begagnades blommorna till kransar t. ex. vid Bakkosfesterna.
Smiles (smajls), Sam., eng. förf., f. 1816, d. 04 London. Skr.: Selfhelp, The character m. fl., öfvers. på svenska.
Smith, 1) Adam, eng. statsekon., f. 1723, d. 90. Grund. den moderna vetensk. statsekon. gm sitt verk: Inquiry into the nature a. causes of the wealth of nations. — 2) Sir Will. Sidney, brit. amiral, f. 1764, gjorde fr. flottan stor skada i Toulon o. Egypt. 93 o. 98, d. 40. — 3) Geo., f. 1840, gmforskade Ninive 73 o. 76, uppt. flere kilinskrifter, d. 76 Aleppo.
Smith, Lars Olsson, affärsm., f. 1836 i Kristianst. l., först butiksbitr. i Karlshamn, sed. 58 grosshandl. i Sthm, bildade föreningen »Arbetarens ring» för kooperativ själfverksamh., bildade Karlshamns spritförädlingsverk. 86/91 ledam. af 1:a kam., numera bosatt i utlandet.
Smitt, Fredr. Adam, zool., f. 1839, sed. 71 prof. o. intend. vid riksmuseum, d. 04. Förf.
smitta, öfverförande af en bestämd sjukdom fr. en individ till en annan. Smittämnet utgöres vanligen af mikroskop. organismer l. ett medium, som innehåller dylika. Kan öfverföras gm luft, vatten, födoämnen, kläder och andra effekter, gm direkt beröring,
