Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/801

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

son af Vespasian., f. 41 e. K., förstörde Jerusalem 70, kejs. 79, d. 81; regerade mildt.

Tītyos, gr. myt., jätte, af Zeus störtad i Tartaros, där två gamar hacka på hans ständigt åter tillväxande lefver.

Tiundaland, ett af de 3 gamla folklanden i Uppland.

Tiveden, skogbevuxen bergsträckn. mel. Västergötland o. Närike.

tīvoli, it., förlustelseställe, vanl. fören. m. trädgårdsanläggn., djurpark o. s. v.

Tiziāno Vecell'i, ber. it. mål., f. 1477 Pieve di Cadore, lefde mest i Venezia, d. där 76. Talrika kyrko- o. helgonbilder, porträtt m. m.

Tjolöholm, gods i Hall. med storartadt corps-de-logis o. stuteri.

tjufbill, Plinus, Coleop'era. P. fur, tjufbagge, bokborrbill, 3/6 mm. l. insekt, rostbrun med 4 hvita hårfläckar på täckvingarna, lefver i gammalt trä, böcker, naturaliesaml. o. d., s. larverna förstöra.

tjurfäktning, strid mel. mskor o. tjurar på en arena till allmänhetens förlustelse, ännu spanjorernas älsklings nöje. Tjurfäktarne (toreros), s. delas i picadores o. banderilleros, reta tjuren, tills hufvudkämpen (espada) sticker svärdet i bringan på densma; nådestöten erhåller djuret af matadoren.

Tjurkö, ö i Östersjön, nära Karlskrona; stenbrott.

tjära, produkt vid torr destill. af trä, torf, brun- o. stenkol. Stenkols-t., s. är ett mycket viktigt ämne, erhålles i stor skala ss. biprodukt vid lysgasberedn. o. anv. ss. tätningsmedel, till framställn. af anilinfärger o. oljor, till impregnering af trä m. m.

Tjörn, ö i Kattegatt, tillh. Göteb. o. Boh. l., omkr. 140 kv.km., 10,000 inv.; bildar T:s härad.

toalett', fr., nattduksbord med tillbehör; prydnadssaker; klädsel (is. fruntimmers).

toast (tåst), eng., välgångsskål; rostad brödskifva.

tobak, Nicotiana L., Solanaceæ, ettårig, storbladig, i trop. Amer. inhemsk växt, hvaraf många arter odlas. Bladen anv. till rök- o. tugg-t., cigarrer o. snus. T.-rökn. hade v. Amerikas upptäckande redan länge varit i bruk där, is. till skydd mot moskitos. 1558 kom t. till Europa o. användes först till snus o. ss. läkemed., o. Jean Nicot, efter hkn den fick namnet, förde den till Frankrike. Efter tyska krigen på 1600-talet kom t. Sverige. Den narkotiska verkan frambringas gm flyktig olja och nikotin. Världsproduktionen af råvaran 900,000 ton pr år. Största förbrukn. N.-Amer. (3,1 kg. på person), minsta i England (0,5). Årliga tillverkn.-värdet vid svenska tobaksfabrikerna (10) omkr. 20 mill. kr.; importen 4,5 mill. kg. till ett värde af 8 mill. kr.

Tobolsk', ry. guvern. i v. Sibirien, 397,692 kv.km,, 1,433,043 inv. Hst. T. vid Tobol o. Irtyschi, 21,401 inv.

Tocantins, fl. i Brasil., upptar den större Araguaya o. utf. i en af Amazonflodens mynn.; 2,640 km. l., omr. 979,000 kv.km.

tōga, fornrom. öfverrock af hvitt ylletyg i ett enda stycke. T. prætex'ta, med purpurbräm, bars af högre ämbetsmän o. af friborna gossar till deras 17:e år. T. virīlis, enfärgad t., bars af friborna ynglingar, sedan de fyllt 17 år.

Togo, Heiha-chiro, gref., jap. general, f. 1847, öfverbef. för flottan i ry.-jap. kriget 04/05, tillintetgjorde eng. flottan vid Port Arthur, 07 grefve.

toise (tåās), fr. längdmått, förr = 1,949 m.; nu = 2 m.

Toi'vola, ort nära Kuopio; slag 1808.

Tokaj, st. i Ungarn vid Teis, 5,110 inv. Vinodl.

Tokio, förut Jedo, hst. i Japan, på ostkust, af Nippon, 2,063,828 inv. (06). Univ., hand., industri; slott.

tolag, platty., vid 1856/58 års riksd. afskaff. afgift i sv. stapelstäder för