Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/813

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Centr.-Asien, delas i Ost-T., kines. lydland, o. Väst-T., ry. gen.-guvern. sed. 1867, 1,071,000 kv.km., 3,248,000 inv. Hst. Taschkend.

Turkiet, Memalik i Osmanije, l. Osmaniska riket, land i s. ö. Europa, främre Asien och n. Afrika, tills. omkr. 6 mill. kv.km., 39,8 mill. inv., hvaraf omedelb. besittn. 2,987,100 kv.km. o. 24 mill. inv., i Europa 169,300 kv.km. m. 6,130,200 inv,, i Asien 1,766,800 kv.km. m. 16,898,700 inv., i Afr. 1,051,000 kv.km, m. 1 mill. inv. Egentl. Europeiska T. omfattar 169,317 kv.km. med 6,1 mill. inv., hvartill komma följ. skattskyldiga lydstater: i Europa Kreta, i Asien furstend. Samos, i Afr. Eg. Egypten o. Eg. Sudan, tills. 3,048.000 kv.km. m. öfver 15 mill. inv. Berg: Balkan, Despoto, Pindos o. a. Flod.: Maritza, Drin, Struma, Vistritza m. fl. Sjöar: Janina, Skutari, Okrida m. fl. Öar: Kandia, Rodos, Mytilene, Kios, Samos m. fl. i Egeiska haf. Prod.: spannmål, tobak, sjöskum, sydfrukt., vin, honung, vax, mattor m. m. Inv.: turkar, greker, slaver, albaneser. Rel.: mohammed. o. grek.-kat. Hst. Konstantinopel. Öfr. st.: Saloniki, Adrianopel, Serajevo, Smyrna, Damaskus, Bagdad, Aleppo, Erzerum m. fl. Relig.: Mohammeds lära. — Hist.: 1357 turkarnes infall i Europa (Adrianopel resid.); Konstpl eröfr. o. resid. 1453; Ungarn 1526/1687 turk., 1529 belägr. af Wien; 1699 förlust af Asov, Morea, Dalmat., Podol.; 1739 eröfr. af Belgrad o. Lilla Valakiet; 1828 Grekl. själfständ.; 66 uppror på Kandia; 76 krig med Montenegro o. Serbien, 77/78 med Ryssland; 78 Rumänien, Serbien, Montenegro oafhäng. o. förstorade, Bosnien o. Herzegovina under österr. förvaltn., Batum ry., Bulgarien o. Öst-Rumilien autonoma. 97 nytt uppror på Kreta, som ledde till krig med Grekland, 08 uppror af ungturk., s. å. Bulgariens oafhängighetsförklaring, 09 militäruppror, hvarigenom sultanen Abd ul-Hamid störtades. — Statsförf. monark.-konstitut. 76, suspend. 77, förnyad 24/7 08. Sultan, andl. öfverhufv. Nuv. sult. Mohammed V, sedan 09. Ink.: (finansåret 1909/10): 25 mill. turk. pund (1 p. = 16 kr.). Utg. (s. å.): 29 mill. p. Statsskuld: till 1854 ingen, 81 3,725 mill. kr. jämte räntor, s. å. nedsatt till hälften, sed. dess obetydl. amorterad o. ökad med nya lån. Armé (i krig): 1,683,000; flottan 18 pansarskepp o. 60 träfartyg, 14,000 mans besättn. J. 2,043 km.

turkiska språket o. litteraturen. T. spr., en gren af tatariska språkstam., delas i 2 dialekt., öst- o. väst.-t.; vanl. skriften den arab. Litterat. ganska rik, men utan originalitet, mest efterbildn. efter arab. o. pers. mönster; uppnådde sin blomstring under 15:e årh.

turkiskt rödt, glänsande, mycket varakt. krappfärg.

turkmēner, tatar, folk mel. Kasp. haf. o. Aralsjön, omkr. 1 mill., hvaraf 200,000 teke-t., s. sedan 1881 äro under ry. välde. Huf.-ort Merv.

tur'kos, fr. trupper i Algeriet, af inföding, i orient. uniform.

turkōs, min., himmelsblå l. blågrön, mycket hård ädelsten.

turmalīn, från färglöst till grått, grönt, svart min. af silikater i fören. med borsyra, besitter en utomordentl. dikroism o. anv. till skifvor i polarisationsapparater.

turnē, fr., rundgång, -resa.

Turner (törnör), Will., eng. mål., f. 1775 London, d. 51 Chelsea, stämningslandsk. o. sjöstycken.

turnikett', fr., kir., åderklämmare.

turnyr, fr., vändning, (umgänges-) vana; inrättn. af fjädrar l. d. för att puffa upp fruntimmersklädningar baktill.

Turocz (-ås), ung. komit. vid Donau, 1,123 kv.km., 51,956 inv. Huf.-ort St. Martin.