på vers och prosa (5 saml.), Valda berättelser m. m. Utg. 72/75 veckotidn. Svalan.
Wetterhoff, 1) Karl Gust., förf. ,f. 1832, d. 87. Skr.: Kritiska ströftåg m. m. — Hans bror 2) Onny, fin. förf., f. på 1830-talet, jägmäst. Utg. Saml. skizzer m. m.
Wetterstedt, Gust. af, gref., diplom., f. 1766, afslöt flera f. Sverige viktiga fördrag, 11 ledam. af sv. akad., d. 37 ss. utr.-min.
Weyprecht, Karl, österr. nordpolsfar., f. 1838, m. Payer 72/74, d. 81. Förf.
whig, se tory o. w.
whiskey (wiss-), se visky.
Whistler (hwiss'lör), James, am.-eng. porträttmål, o. raderare, f. 1834 Massachusetts, d. 03 London.
Whitefield (hwajt'fild), Geo., jämte Wesley grundl. af metodismen, f. 1714, skilde sig 44 fr. Wesley, d. 70 Massachusetts.
Vi o. Vilje, nord. myt., Burs söner.
Viadāna, Ludovico, it. komp., f. 1564 i V., d. 45 Gualtieri; grund. kyrkomus. m. orkesterackomp.
viadukt', lat., brygglik vägbyggn. öf. en dal, ett träsk l. d.
Viardot-Garcia (-då-gar'tja), Pauline, fr. sångerska, f. 1821 Paris, sed. 71 sånglär:a där. Komp., d. 10 Paris.
Viborg, 1) dan. st. på n. Jylland, 6,608 inv. — 2) Län i Finland, 43,055 kv.km., 394,412 inv. Hst. V. (fin. Wiipuri) v. Fin. vik., 35,000 inv. Fästn., hamn. Fl. slag o. belägr.
vibr|ation, lat., svängning, dallring. -era, svänga, dallra.
vice . . . lat., i smnsättn.: i st. för; v. versa, omvändt, ömsesidigt.
Vicenza (-tjen'sa), prov. i n. Ital., 2,785 kv.km., 459,886 inv. Hst. V., 44,777 inv. Bisk., domkyrka.
Vichy (-schī), fr. st. v. Allier, 14,254 inv. Ber. badort.
Vīcia L., Papilionaceæ, vicker. V. sativa L., bekant kreatursfoder; kråkärtan, V. cracca, ogräs o. foderväxt, välska bönan, V. faba, från Främre Asien, odlas allm. i många varieteter.
Wickenberg, Per Gabr., landsk.-mål., f. 1812, d. 46 Pau.
vicker, se Vicia.
Wicksell, Joh. Gust. Knut, statsekon., f. 1851, sed. 04 prof. i Lund. Skr.: Några ord om samhällsolyckornas viktigaste orsak etc. (4 uppl. 80), Om utvandringen (82) m. m.
Wicliffe (wick'liff), Wycliffe, John, eng. reformat., f. 1324, d. 84. Öfversatte N. Test. på eng. Hans anhängare betraktades ss. lollarder o. utrotades med eld och svärd.
vicomte (vikångt'), fr., eng. viscount (vaj'kaunt), adelstit. mel. gref. o. baron (i Engld mel. earl o. baron).
Victōria, 1) V., rom. myt., segerns gudinna, seger. 2) V., brit. koloni (stat) i s. Austral., 227,610 kv.km., 1,208,854 inv. Hst. Melbourne. 3) V., hst. på Honkong, 35,000 inv. Hamn, betydl. hand. — Jfr Viktoria.
Victoria land, ö i N. ishaf., n. om Amerika. Uppt. 1838.
Victōria-Nyan'sa, se Ukereve.
Victōria regia Lindl., Nymphwaceæ, praktfull näckros i Amazonfloden o. bifl., m. runda blad af 1 ½—2 m. diameter och ovanligt stora blommor.
Widerström, Karol:a Olivia, Sveriges första kvinnl. läkare, f. 1856 Hälsingborg, praktis. läk. i Sthm, popul. föreläserska.
Viddin, st. i Bulgarien v. Donau, 15,791 inv. Ford. stark fästn.
vīde, lat., se!
vide, se pil.
Widmark, Per Fredr. (pseud. Staffan), vitterhetsidk., förf., f. 1837, d. 95. Skr.: Vitterhetsstycken, Engelsk-sv. ordbok (tills. m. Nilsson o. Collin) m. m.
Vidtsköfle, stor egendom i Kristianst. l.
Widukind, munk, fr. Korvei och hist., d. 1004. Skr.: Res gestæ saxonicæ m. m.
vīdi, lat., jag har sett (det). -mera,
