kalciumkarbonat o. tillsats af socker. Vid gallisering skiljas de söta och sura drufvorna, o. de senares saft spädas m. drufsockerlösning, tills önskad syrehalt erhålles.
Vincennes (vängsänn'), stad ö. om Paris, 31,415 inv. Bef. slott.
Vincent af Paola (V. l. Vincentius de Paula, d. hel., f. 1576 Frankr., d. 60. Stift. lazaristernas och barmhärtighetssystrarn. samfund.
Winchester (winn'tschestör), st. i s. Engld, 20,919 inv. Ford. anglos. residens.
Vinci, se Lionardo da V.
Winckelmann, Joh. Joach., ber. ty. arkeol., f. 1717, mord. 68 i Triest. Grund. Tysklds konsthist. Skr. Gesch. der Kunsi des Alterthums m. m.
vind, luftens gm olika uppvärmn. förorsakade rörelse. Mest betyd. äro v.-strömmarna från ekvatorn t. polerna (ekvatorialströmmar) o. i följd däraf de från de senare t. den förra (polarströmmar), hka röna inverkan af jordens rotation och bilda de beständiga passadvindarna, hvaraf nordost-p. är torr, sydost-p. fuktig. Äfv. markens beskaffenh. är af inflytande på v. Hastighet v. orkan ända t. 30 m. i sekund., vid måttl. v. 10 m.
vindbeutel (-böj-'), ty., l. sv. vindböjtel, skräflare.
Vindelälfven, bifl. t. v. till Ume älf, uppr. på Kölen.
Vindhyabergen, bergsträcka i Ind., mel. Hindostan o. Dekan, 600/760 m. h.
vindi|cēra, lat., tillägna sig. -kation, tillägnande, återvinnande.
Vindilīcien, g. geogr., land mel. Bodensjön o. Inn.
Windischgrätz, Alfr. Candid. Ferd., österr. furste o. fältmarsk., f. 1787 Brüssel, 04 i österr. armén, damp. 48 uppr. i Prag o. Wien, 49 i Ungarn, entledig. s. å., 59 guvern. i Mainz, d. 62.
vindkittel, luftrum i sprutor, pumpverk o. d. f. upphäfvande af vattenstrålens ojämnhet.
vindros, skifvan på fartygskompass, del. i 32 lika delar för angifvande af väderstrecken.
Windsor (winn'sör), st. i Engld vid Themsen, 13,959 inv. Prakt. lustslott.
Windthorst, Ludw., ty. polit., f. 1812, advok., 51/63, 62/65 stats- o. just.-min. i Hannover, ultramont. riks- och landtdagsmedl., d. 91 Berlin. Utmärkt talare.
Winge, Mårt. Eskil, hist.-mål., f. 1825 Sthm, prof. 65, d. 96 Enköping.
vinjett, fr., typogr. prydnadsbilder i böcker m. m.
vinkel, mat., 2 linjers lutn. mot haa. En v. om 90° kallas rät, en mindre än en rät spetsig, större än en rät trubbig.
Vinkelried, Arnold Struth v., afgjorde enl. sagan 1386 gm själfuppoffr. segern v. Sempach. Hist. tvifvelakt.
Winn'ipeg, hst. i canad. prov. Manitoba vid Red River, 90,234 inv. -sjön, insjö i brit. N.-Amer., 22,000 kv.-km., aflopp gm Nelsonfl. t. Hudsonv.
Vinoy (vinåā), Jos., fr. gen., f. 1803, 30/50 i Algeriet, räddade 70 vid Sedan 13:e armékår., 71 öfverbefälh. i Paris, d. 80.
vinrankan, Vitis L., Ampelideæ. Ädla v., V. vinifera L., klätterväxt, sannol. fr. Främre Asien, odlas nu i mer än 1,500 varietet.; sed. aflägsna tider odl. i Egypt., M. Asien, Persien, s. Europa, numera på många andra ställen. Frukterna pressas till vin, ätas, lämna russin, korinter m. m.
vinsprit = alkohol.
vinsten, se vinsyra. Tändernas v. består af fosforsyr. och kolsyr. kalk jämte organ. ämnen, s. afsöndras ur munvätskan; måste borttagas af tandläkare.
vinsyra, kem., C2H2(OH)2(CO2H)2 = 150, en inom växtriket, is. i drufvan mycket utbredd, dels fri, dels i fören. m. baser förekommande organ., färglös, angenämt surt smak. kristallin. syra; framst.
