Leibnizian, framst. systemat., införde d. ty. filos. terminologien. — 2) Friedr. Aug., ty. arkeol., f. 1759, 83 prof. i Halle, d. 24 Marseille. Skr.: Prolegomena in Homerum (banbrytande för »Homerusfrågan») m. m. — 3) Ferd., ty. filol., f. 1796 Wien, d. där 66 ss. hofbibl. Skr. äfv. roman. lit. m. m.
Wolfe (wûlf), James, eng. milit., f. 1726, sed. 58 i Canada mot fransm., stupade 59 vid Quebec.
Wolfenbüttel, st. i Braunschweig v. Oker, 19,084 inv. Ber. bibl. Sl. 1641.
Wolff, Elizabeth, nederl. förf., f. Bekker 1738, d. 04 Haag. Skr. rom. m. m.
volfram, kem., W = 184, järngrått, hårdt, at Scheele 1781 uppt. metall. elem., s. förekom, ss. v.-syrade salter af järn o. mangan. Eg. v. 18,5/19,1.
Wolfram v. Eschenbach, medelhögty. skald, lefde i slut. af 12:e o. börj. af 13:e årh. Skr. Parzival m. m.
Volgā, Europas största fl., i Ryssld, uppr. på Valdai, utf. m. fl. armar i Kasp. haf., 3,689 km., omr. 1,458,894 kv.km.
Volhynien, guvern. i v. Ryssld, 71,851 kv.km., 2,489,482 inv. Hst. Schitomir.
volière (våljär), fr., fågelhus.
Volkmann, Rich. (pseud. R. Leander), ty. kir. o, förf., f. 1830, 67 prof. i Halle, d. 89 Jena. Skr. vetensk. verk, dikter, Träumereien an frz. Kaminen m. m.
Volkov, fl. i Ryssld, rinner gm Ilmensj., utf. i Ladoga, 220 km.
Wollaston (woll'ästön), Will. Hyde, eng. kem. o. fys., f. 1766 i Norfolk, död i Lond. 28, konstruerade det eft. honom uppkallade galvan. elem. m. m.
Wollīn, preuss. ö. v. Oders mynn., 138 kv.km., 13,000 inv. Hst. W., 5,600 inv.
Volog'da, guvern. i Stor-Ryssld, 402,705 kv.km., 1,341,785 inv. Hst. V. v. V.-fl., 27,822 inv.
volontär, fr., frivillig, lönlös.
Wolseley (wûll'sle), lord Garnet Jos., eng. gen., f. 1833, 70 i Canada, 73 i Aschanti, 75 guv. i Natal, 78 Cypern, 79 öfverbefälhaf. mot zuluerna, 82 i Egypt., 94 fältmarskalk, 95/00 brit. härens öfverbefälh.
Wolsey (wûll'se), Thom., eng. statsman, f. 1471, 10 Henr. VIII:s statsr., 14 ärkeb. i York, 15 kardin, o. lordkansler, entled. 29, d. 30.
volsker, gammalitaliskt folk i mel. Ital.
volt, fr., ridk., liten cirkel; fäktn., snabb vändn. f. undvik. af hugg; konstgrepp vid korts blandning.
volt, elektr., eft. A. Volta uppkallad enhet för elektromotorisk kraft.
Vol'ta, Aless., it. gref. o. fys., f. 1745 Como, d. där 27. Uppf. d. eft. V. benämnda stapeln, elektroforen, elektroskopet m. m.
Voltaire (-tär), Franç. Marie Arouet de, ber. fr. förf. och skept. filos., t 1694 vid Paris, d. 78 i Ferney (Schweiz). Skr.: Henriade, La pucelle d'Orléans, roman., dram., hist. o. filos. skr. m. m. »Oeuvres» (1877), 50 bd.
voltakors, ett af olika metaller smnsatt litet kors, s. föregifves kunna bota sjukdomar.
voltamēter, instr. f. bedömande af galvan. ströms styrka gm uppmätande af den gm strömmen på en viss tid af vatten utveckl. knallgasen.
Vol'tas stapel, se galvaniskstapel.
voltigörer (-schö-), fr., lindansare, luftspringare; det af Nap. I 1805 införda infant. f. strid i spridd ordning.
Voltur'no, fl. i nedre It., utf. i Tyrrhen. haf., 157 km. Slag 1/10 1860.
voluminös, lat., omfångsrik.
Wolverhampton (wûllvörhäm'tön), fabriksst. i eng. grefskap. Staffordshire, 99,456 inv.
volym (förk. vol.), fr., del af ett arb., kroppsligt omfång, rymdinnehåll.
Vombsjön, sjö i s. Skåne, gmflyt. af Kjäflingeån.
