Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


tackjärnets färskning, starkt komprim, luft, i särsk. stjälpugnar l. konvertrar, inpressas i det flytande tackjärnet, hvarvid främm. ämnen, ss. kol, kisel, mangan m. m., upptaga syre, bildande koloxid o. slagg, s. bortgå i gasform l. aflägsnas.

Bessières (bässiär), Jean Bapt., fr. i marsk., f. 1768 Preissac, 98/99 i Egypt., 04 marsk. af Frankr., 08 I hert. af Istrien, d. 13 vid en rekognoser. kort före sl. vid Lützen.

Bessus (Bessos), satrap af Baktrien, tillfångatog kon. Darius III o. lät utropa sig till kon., afrättad 329 f. Kr.

bestiāl|isk, lat., rå, djurisk, -itet, råhet.

bestick, låda för förv. af mat. o. kirurg, instrum.; sjö., angifv. på sjökortet, hvar ett fartyg befinner sig.

Bestūschev, Alex. (ss. skriftställ. Marlinski), ry. novellist, f. 1795, d. 37.

Bestuschev-Rjūmin, Alexei, grefve, ry. statsm. o. fälth., f. 1693 Moskva, orsak. Ryssl. deltag, i sjuår. kriget, 58 anklag, för högförräd. o. afsatt, 62 af Katar. II återkallad o. utnämnd t. fältmarsk., d. 66.

bestyckning, kr., samtliga artilleripjäser på befäst plats l. örlogsfartyg.

besättning, kr., försvarstrupperna i fästn. l. fältverk; sjö., det på ett fartyg inmönst. mansk.

beta (β), andra bokst. i gr. alfab.

beta, kem., det ämne, s. fäster färgen vid trådfibrerna.

bēta L., Chenopodiaceæ, bot., B. vulgaris, rödbeta. Af B. vulg., var. rapacea, finnas flera former, s. anv. t. sockerberedn., kreatursfoder o. spis f. människor. Se vidare betodling.

Betānia, by i Palestina nära Jerusalem, vid Oljoberget; nu Beit el Azirije. Öde o. förfallen.

bête (bät), fr., oskäligt djur; b. noire (nåār), »svart djur»; bild. syndabock; bêtise (betīs), dumhet.

Béteigeuze (betäschö's), fr., astron., fixstjärna af 1:a storl. i Orion.

Betel|kapellet, namn på ett baptistkapell i Sthm. -skepp, fartyg, där offentl. gudstjänst hålles för sjöfolk und. vistelsen i utrikes hamnar. Befälhafv. å ett sådant fartyg kallas betelkapten o. den särsk. flagg, s. dylika fartyg få föra, betelflagg.

Betfāge, på Frälsarens tid by vid Jerusalem.

Bethlen Gabor, furste af Siebenbürgen sed. 1613, f. 1580, lät 20 välja sig t. kon. i Ungarn, fördrifven af Österrike 21, men fick behålla kon.-titeln, d. 29.

bēting, sjö., timmerinrättn. på däck f. ankartågs beläggn.

Bet'lehem, nu Beitlam, ford. st. i Palestina, v. Jerusalem. Davids o. Kristus' födelseort. 8,000 inv. -s-kyrkan, kyrka i Sthm.

betodling, odling af den s. k. hvitbetan, af hkns två hufvudvarieteter, sockerbetan och foderbetan, den förra odlas för industriella ändamål, den senare till kreatursfoder.

betong (betång'), fr., hydrauliskt, und. vatten hårdnande murbruk, utgör en blandn. af stenskärfvor, tegelmjöl, kalk o. trass. Anv. v. grundläggn. af vattenbyggnader.

Betsaida (-aj'-), ort i Palestina vid Genesaret, apostl. Petrus', Andreas' o. Filippus' födelseort.

Betschuānalandet, brit. koloni i S.-Afr. 648,000 kv.km., 133,100 inv. Regeringens säte i Mafeking.

Bettīna, se Arnim.

bett'ing, eng., vadhålln., is. vid kapplöpningar.

Betz, Franz, framst, ty. baritonist, f. 1835 Mainz, sed. 59 vid oper. i Berlin, d. 1900 Berlin. Wagner-sångare.

betäckt väg, kr., gång v. fästn. mel. fältvallen o. yttre grafkanten.

Beulé (bölē), Charl. Ern, fr., arkeol. o. polit., f. 1826 Saumur, d. 74 Paris. Gräfn. på Akropolis. Skr. : Fouilles et découvertes (73), Procés des Césars (67/70).

Beurnonville (börnångvil'), Pierre de Ruel de, fr. marsk. o. statsm.,