Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/94

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Moseböcker, -sällskapen ha t. syfte att sprida bibeln öfver hela jorden o. på alla språk. Den första bibelanstalten grund. 1710 af Canstein (d. 19). Störst bland alla är det 1804 gm prästen Charles i Wales, baptistpredikant Jos. Hughes o. predikanten Steinkopf stift. Brit. o. utländska b. Af senare bildade b. må här nämnas det i Danmark (1814), Sverige (15). Norge (16) och London (27).

Biberach, st. i Württemberg. 8,890 inv.

Biberg, Nils Fredrik, filos., f. 1776 Hsand, 10 prof. i Uppsala, d. 27. Skr.: Grekernas episka o. tragiska skaldekonst, Lärob. i den filos. kriminalrätten, m. m.

bīblia pauperum (-pau'-) lat., »de fattiges bibel», en und. medelt. omtyckt bok, innehåll. 40/50 taflor, framställande hufvudtilldragelserna i G. o. N. T., med korta lat. förklaringar. En af de första trycken med rörliga typer.

biblio|fīl, gr., bokvän, -gnosī, gr., bokkännedom, -gnost, bokkännare, -graf, gr., förd. afskrifvare af böcker, nu = bokkännare. -grafī, kännedom om olika tiders o. folks litterära alster samt dessa alsters vetenskapliga ordn. o. beskrifn.; äfven = bokkännedom. -latrī, gr., bibeldyrkan, -mani, gr., passion att samla böcker, bokvurmeri.

Bibliophīle, Jac. (pseud.), se Lacroix.

bibliotēk, gr., boksaml., boksal, bokrum, -arie, tillsyningsm. l. vårdare af ett b.

Bicêtre (-sätr), ber. fattig- o. dårhus i närh. af Paris, förr fängelse.

Bichat (-schā), Marie Franç. Xav., fr. fysiol., f. 1771, d. 1800 ss. läkare vid Hôtel-Dieu i Paris. Grundl. af den vetenskapl. histologien. Förf.

bicykel (bisykl' o. baj'sykl), fr., se velociped.

Bidassōa, sp. gränsflod mot Frankrike.

bid'ery, leger. af zink, koppar o. bly. Användes till vaser, kannor o. d.

bidet (-dē), fr., tvättfat; sittbad.

bidevind, segla b., sjö., när fartyget ligger så nära vinden, att det har den snedt från förn.

Bīdpai, förment förf. till den ind. fabelsaml. Pantschatantra.

Bie, hälsobrunn i Floda sock., Södermanl.

Biebrich, st. i Nassau, v. Bhen. 15,048 inv. Slott.

Bièfve (biäf), Edouard de, belg. hist.-mål., f. 1809 Brüssel, d. 82 där.

Biegga-galles, lappska myt., vindguden.

Biel, schweiz. st. v. B.-sjön. 22,016 inv.

Bielefeld, st. i Westfalen, v. Lutter. 63,046 inv. Linneindustri.

Bielitz, österr. st. i Schlesien, v. Biala. 16,597 inv. Klädesfabr.

Bielke, 1) Jens, nor. statsm., f. 1580, sed. 14 rikskansl., d. 59. — Hans son 2) Ove, statsm., f. 1604, sed. 59 rikskansl., d. 74.

Bielke, Fred. Holg. Rud., dan. diplom., f. 1810, d. 55.

Bielke, se Bjelke.

bienn'a, lat., bot, kallas växter, s. 1:a året endast sätta blad, 2:a året bära blommor o. frukt o. sed. dö.

bier (bir) ty., öl. -halle, ölstuga.

biformitēt, lat., dubbelgestalt.

bif-rost, bäf-rast, nord. myt., namn på regnbågen.

bifurkation, lat., klyfn., tudeln.

bigamī, lat.-gr., tvegifte.

bigarrå, fr., se körsbär.

bigēsch, fr., lång m. tofsar o. snören försedd uniformsrock f. kavall.

Bignon (binjång'), Louis Pierre Ed. de, baron, fr. diplom, o. hist., f. 1771, 15 o. 30 utr.-min., 37 pär, d. 41 Paris. Skr.: Histoire de France. (27/38).

Bignōnia L., Bignoniaceæ, bot. Amer. Saften i bark o. blad af B. leucoxylon, motgift mot manzanillaträdets gift. Veden tung o. fast grön l. gul ebenholts.

bigott', fr., skenhelig, -eri, skenheligh., fromleri.

Bihē, negerr. i Afr., ö. om Benzuela. Slaf- o. elfenbenshand.