Sida:Utdrag utur alle ifrån den 7. decemb. 1718. utkomne publique handlingar etc. (Del 1).pdf/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

52

lig instämning, genom Öfwerstens eller honom närmaste Officerares handräckning, der så behöfwes, sig inställa, och bör Auditeuren eller någon Officerare af Compagniet wara dermed tilstädes, at höra huru Saken aflöper, doch får han intet hindra ransakningen och Rättens tilbörliga skippande, eller swara til sielfwa Saken, hwilket den Anklagade bör giöra. Fälles denne til Penninge-Böter, betale straxt wid Tinget, men orckar han ej botum, eller blifwer han dömd at plichta med kroppen, stånde sitt Straf wid Regementet. Är Giärningen sådan, at han straxt bör häftas, måste det genast skie af hwem det är, antingen närmaste Officerare, Landtbetient, eller Husfolcket i Owarteret eller Byen; men på det den häftades Wärd med någon Wacht ej må betungas, ty skal den Brotslige genast med Allmogens Skiuss af Lands-Betienterne föras til närmaste Fästning eller Cronones hächtelse i Orten. Hwarom jemwäl närmaste Officerare, under hwars lydno den Brotslige står, bör gifwas tilkiänna.

16. När omlägningen giord är, hwilcken bör skie af Gouverneuren eller Landshöfdingen i Orten, eller den han dertil skickar och förordnar, med communication af den commenderande General eller Öfwersten, eller den han dertil förordnat, får sedan ingen ombytning med inquarteringen giöras, utan deras minne och samtycke.

17. All Wärfning i Qwarteren, under hwad skien eller på hwad sätt det wara må, blifwer härmed strängeligen förbuden, med mindre Hennes Kongl. Maj:t genom öpet Patent sådant befaller eller gifwer lof dertil.

18. Förbiudes dem inquarterade i gemen så wäl alt Skogshygge, som at jaga, skiuta och fiska, på hwars Ägor det wara må, utan ägandes Låf och Minne, wid det Straf, som Kongl. Förordningarne i detta fallet föreskrifwa.

19. Sammalunda skal ingen af Öfwer- och Under-Befälet eller de ringare Betiente fördrista sig uti sina Owarter at undfå någon Giäst på sin Wärds omkostning, antingen med mat eller Drick eller Hästefoder, med mindre det icke straxt Wärden til sitt fulla nöije betales. Giör det någon af Öfwer- eller Under-Befälet, och Wärden klagar deröfwer, betale den som Giästen emottagit, straxt Tiugu Daler Silfwermynt til Wärden, hwarje gång för hwar Giäst; men skier det af en ringare Betient eller Gemen, plichte för hwar gång och för hwar Giäst med 6. par

Spö,