Sida:Utförlig Berättelse om Thet namnkunnoga Stånge-Bro-Slag.djvu/11

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

5

Cap. 1. Om Konung Sigismundi ankomst.

Dal-karlar och Wäsmanlenningar til wägs åt Nyköping,^[1] therest han får weta icke allenast om Calmars vpgift, vtan ock huru then Adelen, som lofwat, at med sin Rust-tiänst gå honom tilhanda, nu fallit til Konungen, tillika med Arwid Drake, som brakt Smålenningarne ther til, och Jöran Posse Nilsson, som drog Wäst-Götarna på Konungens sida.

När Konungens Krigshär merckeligen blef försterckt af thet Swenska til honom stötande krigs-folket, hwilkets Öwerste war Grefwe Gustav Brahe, men Swenska Hof-folket och Adelen commenderade Herr Johan Gyllenstierna, såsom Rytmästare, och Grefwe Abraham Brahe, såsom Fändrich, hwilken ock förde Konungens hufwud-Baner, gaf han Herr Gustav Baner och Hans Veijer befalning, at med thet fremmande Rytteriet, och några Fanor Swenska Hof-män, draga land-wägen och möta sig wid Stegeborg.^[2] Men sielf steg han med Fot-folcket till skeps och seglade frå Calmar

then

A 3

↑ Fordom ett Försteligit residence, nu Landshöfdinga-säte i Södermanland; Men af ålder har ther warit både Stad och ett starkt Cronones Slott, som många belägringar och förstöringar vndergådt. The twenne brödernas, Hertigarnas Eriks och Waldemars ihiälhungrande år 1317 och Kong Carl 9des död den 30 Oct. år 1611 hafwa giordt thetta Slott namnkunnogt. Staden, som äger stapel-frihet och god handel, hafwer haft många swåra öde, hwaribland kommer at räknas then Wådeld, som den 1. Julii år 1665 och then fiendaeld, som 1719 i Julii månad honom med slottet ruinerade.
↑ Är belägit i Öster Götland, Hammarkinds Härad och Skällwiks Församling wid en wik, som vpstiger vr Öster siön til Söderkiöping och kallas slättbaken. Har warit en gammal fästning och är mycket bekant i Historierne. Ther fästningen först blifwit anlagd, hafwer förvt warit en Bonde gård, benämnd Stegö. år 1317. och 1318. hafwer ther warit en fästning, som blef intagen af the på Nyköpings Slott ihiälhungrade Furstars wänner, och tå i grund förstörd. Men åter blef hon vprättad, som tyckes, af någon Bonde; kan ske at Biskop Carl warit af then familien, fast han kallas Bååt vti Biskops Chrönikon; men thet är wist, at bemälte Biskop bekom Stegeborg år 1332, såsom en besynnerlig nådegåfwa, men skänckte thet sedan til Biskops sätet i Linköping. Ther efter woro the Catholiske Biskoparna rådande om Stegeborg en tid. Elljest har man vnderrättelse, at Konung Johan then 3die och hans Son hertig Johan bygt thet Palais, som sidst ther warit och Hertig Adolph förmerade och bebodde. Hafwer ock mäst alla tider warit et Cronones slott och fäste, som många gånger vtstådt hårda belägringar, vnder the inrikes oroligheterna, hwar om kan läsas vti Historierna. Men alt sedan Hertig Adolph dödde, hafwer thet stådt wårdlöst, och är nyligen ei allenast nederbrutit vtan ock begärdt at få Cronan fråköpas till en Skattelägenhet.

[e-1] Fordom ett Försteligit residence, nu Landshöfdinga-säte i Södermanland; Men af ålder har ther warit både Stad och ett starkt Cronones Slott, som många belägringar och förstöringar vndergådt. The twenne brödernas, Hertigarnas Eriks och Waldemars ihiälhungrande år 1317 och Kong Carl 9des död den 30 Oct. år 1611 hafwa giordt thetta Slott namnkunnogt. Staden, som äger stapel-frihet och god handel, hafwer haft många swåra öde, hwaribland kommer at räknas then Wådeld, som den 1. Julii år 1665 och then fiendaeld, som 1719 i Julii månad honom med slottet ruinerade.

[f-2] Är belägit i Öster Götland, Hammarkinds Härad och Skällwiks Församling wid en wik, som vpstiger vr Öster siön til Söderkiöping och kallas slättbaken. Har warit en gammal fästning och är mycket bekant i Historierne. Ther fästningen först blifwit anlagd, hafwer förvt warit en Bonde gård, benämnd Stegö. år 1317. och 1318. hafwer ther warit en fästning, som blef intagen af the på Nyköpings Slott ihiälhungrade Furstars wänner, och tå i grund förstörd. Men åter blef hon vprättad, som tyckes, af någon Bonde; kan ske at Biskop Carl warit af then familien, fast han kallas Bååt vti Biskops Chrönikon; men thet är wist, at bemälte Biskop bekom Stegeborg år 1332, såsom en besynnerlig nådegåfwa, men skänckte thet sedan til Biskops sätet i Linköping. Ther efter woro the Catholiske Biskoparna rådande om Stegeborg en tid. Elljest har man vnderrättelse, at Konung Johan then 3die och hans Son hertig Johan bygt thet Palais, som sidst ther warit och Hertig Adolph förmerade och bebodde. Hafwer ock mäst alla tider warit et Cronones slott och fäste, som många gånger vtstådt hårda belägringar, vnder the inrikes oroligheterna, hwar om kan läsas vti Historierna. Men alt sedan Hertig Adolph dödde, hafwer thet stådt wårdlöst, och är nyligen ei allenast nederbrutit vtan ock begärdt at få Cronan fråköpas till en Skattelägenhet.

[1]

[2]