sig på resan, och kommer til Marienburg i Preussen, therest han mönstrade sin Krigsmacht. Hans Felt-Marskalk war Jöran Farensbeck: Cavaleriet commenderades af Generalen Hans Vejer, och Fotfolcket af Hildebrand Creutz och Peter Gottberg; Men Ladislaus Beckes war öfwer Heidukarna, eller Lif-wachten. Hela hären räknades til 5000 Man starck, alla friska och frimodiga bussar, som tilförene tient emot Turken i Vngern, och warit med i Nederlendska och Fransöska Kriget. Medan the ännu woro i Marienburg, gingo någre af them, som buro ett fienteligit hierta emot Hertig Carl, omkring på Slottet, och af nyfikenhet vtsågo rummet, som Hertig Carl[1] skulle blifwa satter vti, när han komme i
- ↑ War then yngsta af Konung Gustavs Istes 6 söner, född år 1550. d. 4 October. i Stockholm, vtaf Konung Gustavs andra Drottning Margareta, Erich Abrahamsson Lejonhufwuds dotter, Höfdinges öfwer Westergötland. Thenne Carl blef efter Fadrens död Hertig öfwer Södermanland, Närike och Wärmeland, til thes han änteligen sedan Ständerna vpsagt Konung Sigismund Cronan, blef Konung i Swerige 1604. Dödde 1611. och lades i sin graf i Strängnäs år 1612. Emellan Konung Sigismund och thenna Hertig Carl vpkom missförstånd och oenighet för regeringen skull öfwer Swerige, vnder Konungens wistande i Poland, hwilken osämja vnderblåstes af några höga personer i riket, i synnerhet them, som med Sture Familien (vppå hwilken Konung Erich then fiortonde begick thet grufweliga mordet i Upsala) ägde någon slächt och skyld skap. Therföre ock Hertig Carl förebrådde them, at the altid stämplat then Konungsliga Gustavianiska familiens vtödande, genom vphitsande till inbyrdes oenighet. Hwartil begynnelse giordes icke allenast emellan Konung Erich och hans bröder, Hertigarna Johan och Carl, vtan
hwaröfwer dock Konung Johan blef så wred, at han drog vt sitt swärd öfwer Grotthusen och sade til honom på latin: Educes filium meum in spem utriusque regni i. e. Tu skalt vpfostra min Son så, at han kan hafwa förhopning om bägge Konunga-Riken. När Konung Johan år 1592 d. 17 Novembr. dödde, tilföll arfsrättigheten til Cronan Konung Sigismund, i krafft af then arfförening, som vppå Riksdagen i Westeråhs år 1544 d. 13 Jan. vprättades emillan Konung Gustav I. och Ständerna, samt sedermera bekräftades i Stockholm d. 23. Jun. 1559. Hwarvtinnan arfsrättigheten til Sweriges Crono, som vpdrogs Konung Gustavs manliga arfwingar, stältes på sådana fötter, at Sonen, skulle alltid träda efter Fadren til regeringen, och ingen tagas af sido linien til Konung, så länge manlige arfwingar woro at tilgå vti then nederstigande linien. Men skulle then gå vt, ägde tå broder, eller then närmaste manliga arfwinge i sido-linien, rättighet til Cronan. Wore ock ingen manlig arfwinge at tilgå, hemföllo Cronan til ständerna, som tå ägde macht at wälja, hwem the wille af någon inländsk Familia til Konung.
