Den här sidan har korrekturlästs
109
Och köpte bröllops-kläder;
Blef gift och rik, och lyckan log.
Jag husbond-väldet genast tog —
Men frun blef arg, fick slag och dog
Och gick till sina fäder.
Så är all jordisk lott, gunås!
Jag sörjde rysligt, det förstås,
Det nyss begynta smeket;
Blef melankolisk dag från dag,
Och pillret gjordes ej i lag —
Jag köpte mig ett hemman jag,
Och sålde bort apteket.
Jag blef landtbrukare med fart,
Men tung och missnöjd lika snart,
Jag sorg och oro kände.
Ej växte rågen som sig bör,
Och hö't blef knappt och dito smör. —
Men Läsare! var god och hör
En afton hvad mig hände.
Jag tog min häst, för att få tröst,
Och åkte isledes en höst —
Men det blef sista lisan.
