Den här sidan har korrekturlästs
43
Ångbåtsresan.
ag reste, vet ni, en gång jag
På ångbåten Roslagen.
Det var en just gudomlig dag,
Och jag var helt betagen.
Förtjust med min cigarr i mund,
Jag steg ombord i Furusuwnd,
Sen jag en frukost, stark och sund,
Hos löjtnanten passerat.
Jag följde gammal ångbåts-sed:
Att aldrig sig genera.
Jag på en soffa slog mig ned
För att filosofera.
Och resultatet på min ban'
Blef nu, som sedan hela da'n:
Att Roslagen han går som fan.
Det kan ej disputeras.