Den här sidan har korrekturlästs
70
Grafskrift.
of i ro, du gamla sångar-hjerta!
Tiden med dess mångbesjungna smärta
Skall ej tränga inom grafvens frid.
Ej du saknar lifvets snabba stunder:
Ack! du har så trefligt här inunder,
Knuffas ej af en orolig tid.
Fast du visste hvad det var att strida,
Lifvet såg du från dess glada sida,
Visor sjöng du för ditt nöje skull.
Du som andra har väl vilsefarit,
Men en hygglig pojke har du varit,
Det erkännes på din döda mull.
