Sida:Utkiken.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

76


Stugan skall bli färdig
Innan löfvet gulnar.
Blott man är ihärdig,
Stort är hvad man kan.
Torpet skall nog duga,
Och förr'n vintern mulnar,
Dela vi vår stuga
Hjertligt med hvarann.

Nästa ny det smäller,
Om ej skam kan trolla.
Glömt har jag ej heller
Att ge bok och ring.
Löfte gaf oss “Nåda
Att på herrgåln hålla
Bröllop åt oss båda
Rakt för ingenting.

Arbetet nog skänker
Hvad vårt lif behöfver,
Alltid så jag tänker,
Alltid så jag fann.
Bli vi sedan flera,
Sörjer jag ej öfver,
Gud kan göra mera
Än en annan kan.