Den här sidan har korrekturlästs
79
Och dricker sen, som han är van,
Sitt porter-krus,
Och gläds att kunna, fram på da'n,
Stå mot ett rus.
Ty att bli rådman är hans mål:
Hans hopp är tryggt;
Och derför har han nu en bål
På förhand bryggt.
Förnöjd han knäpper sin syrtut,
Och färdig re'n
Han nacken slår mer styf bakut
Och ordar se'n:
“Adjö, min fru nu vandrar jag:
Ställ glas kring bål'n!
Vi få väl halfva sta'n i dag
I rådmansgåln.”
Men frun hon skrek sår glad och säll:
“Min hjertans du!
Låt se, att gumman din i qväll!
Är rådmans-fru!” —
