VÄRLDSMARKNADEN
TREDJE KAPITLET.
Rebecka i närvaro av fienden.
En mycket tjock och uppsvälld herre i buckskinns-byxor och hessiska stövlar[1], med halsen omlindad av åtskilliga ofantliga halsdukar, som gingo nästan ända upp till hans näsa, samt med en rödrandig väst och en äppelgrön frack med stålknappar nästan lika stora som specieriksdalrar (detta var morgonkostymen för en den tidens dandy eller man på modet), satt och läste tidningen vid kaminen, då de två unga flickorna trädde in, och vid denna syn for han upp ur sin länstol och rodnade förskräckligt och gömde nästan hela ansiktet i halsdukarna.
— Det är bara din syster, Josef, sade Amalia skrattande, i det hon tryckte de två fingrar, som han räckte åt henne. Jag har nu kommit hem för alltid, ska du veta, och det här är min vän, miss Sharp, som du hört mig tala om.
— Nej, aldrig, på min ära, sade han, med ansiktet nedborrat i halsdukarna och skälvande i hela kroppen, det vill säga, jo — ett så ohyggligt kallt och ruskigt väder det är, miss! och med dessa ord började han att röra om i elden av alla krafter, ehuru det var mitt i juni månad.
— Han är bra vacker! viskade Rebecka tämligen högt till Amalia.
— Tycker du det? svarade den andra. Det ska jag tala om för honom!
— Nej, för Guds skull, söta Amalia! sade miss Sharp och ryggade tillbaka lika skyggt som en hind.
- ↑ Buckskinn = ett byxtyg av mjukt tjockt, kyprat ylle. — Hessiska stövlar = sådana som gå upp över vaden, dragas utanpå byxorna och ha en tofs framtill uppe på skaftet. Ö. a.
