VÄRLDSMARKNADEN
han och markisinnan träffades ånyo. Och det var sedan hans ärevördighet översten blev skjuten, som lady Steyne började ägna sig åt de starka andaktsövningar, som nu upptaga hennes liv, ty hon är varje dag instängd med sin biktfar och bevistar varje morgon gudstjänsten vid Spanska torget, ty jag har stått och spejat efter henne där — det vill säga, jag har händelsevis kommit att gå förbi där — och ni kan lita på, att det ligger någon hemlighet under allt detta. Folk äro inte så olyckliga, om de inte ha någonting att ångra, tillade Tom med en slug ruskning på huvudet, och ni kan lita på, att den där damen inte skulle vara så undergiven som hon är, om inte markisen hade något svärd, som han håller hängande över henne.
Om denna uppgift var sann, är det således högst antagligt att denna dam i sin höga ställning måste underkasta sig många hemliga oförrätter och förödmjukelser och gömma många hemliga sorger under en lugn yta. Och låtom oss, mina bröder, som icke ha våra namn i Röda boken, trösta oss med den angenäma tanken på hur olyckliga de kunna vara, som stå över oss, och på hur Damokles, som sitter på sidendynor och serveras på guldfat, har ett hemskt svärd hängande över sitt huvud i skepnad av en rättsbetjänt eller en ärftlig sjukdom eller en familjehemlighet, som alltemellanåt på ett spöklikt sätt tittar fram undan de sömmade tapeterna och en eller annan dag kan väntas komma att falla ned på rätta stället.
Vid jämförelsen mellan en fattig karls ställning och en av de storas finnes det (alltjämt enligt mr Toms utsago) en annan stor källa till tröst för den förre. Ni, som har litet eller intet arv att testamentera bort eller ärva, kan stå på god fot med er far eller er son, varemot arvingen till en stor och förnäm herre, sådan som mylord Steyne, naturligtvis måste känna sig förargad över att han hålles utestängd från sitt rike och betrakta innehavaren därav med allt annat än blida ögon.
— Ni kan taga som en allmän regel, plägade den där satiriske gamle Tom yttra, att fädren och sönerna inom
