Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
95
OFFICERARE.

en Soldat och officerare tillkommer, och derifrån till Catalognien derest Franska Arméen då wistades, och som freden straxt der på följde måste jag nöija mig at blifwa Cadet uid det så kallade Sparrens Regemente, in till åhr 1700 då Kriget åter begyntes och Regementet marscherade till Flandern, blef Fendrick och gick alla Lieutenants grader igenom till begynnelsen af åhr 1705, då jag blef Capitaine, men wid slutet af 1706 quitterade jag den Franska tiensten af en pur Zele och Kierlek, att få tiena mitt K. Fädernesland, oawsedt jag intet twiflade, att derest jag der continueradt, det jag så wäl som min Broder Brigadieren Carl Sparre fådt Bröd eller död. Emellertid samt under den tiden jag där tiente, har jag bewistadt åtskillige Fälttåg, Batailler och belägringar både wid Rhen- och Moselströmmen, samt i Braband och Flandern, men i begynnelsen af

Åhr 1707 kom jag till Saxen och uppehölt mig dersammastädes af egne medel till dess wår Armée marcherade der ut genom Slesien och kom till Hög Pohlen, då emidlertid wåra andra Herrar Officerare som för ut victorieuse komma ur Pohlen hade deras öfwerflödige utkomst. I början af Åhr 1708 blef jag Lieutnant wid Lif Dragonerne, fast jag i Franckriket tient mig up till Capitain, och stod wid den beställningen till slutet af samma åhr, då jag i begynnelsen af

Åhr 1709 blef Capitain wid Nericke och Wärmelands Regimente, under hwilcken tid jag bewistade Butaillen wid Holofschin hwarest Compagniet så nära mist sitt Estandar, där jag icke låtit sittia af med eftersta ledet ut till fots, efther några Salvor å begge sidor, sedan Hr General Majoren Ribbing då warande Capitain wid samma Compagnie, kom oss til hielp med de andra twenne leder, togo vi äntel:n standaret igen ur Ryssarnes händer, oawsedt det kåstade brafwa karlar. och jag jemwäl blef blesserad i hufwudet, till wittnes ofwanbem:te H. General Major, samt H:r Capitain Leijonschiöld af Guardet jemte H:r Capitain Rutger Maklier, som då alla woro officerare wid samma Compagnie.

Sedermera in emot slutet af åhr 1708, då Arméen kom in i Ukrain blef Regementet inquarterat uti en by benämd Monasteritz, hwarest wj uti quarteren om natten blefwo öfwerfallne af Cossacker jemte några Cossackiske Bönder, som massacrerade åtskillige Dragoner i deras sängar, en Capitain Kling samt en underofficerare Lagerlöf. Wid samma Surprise blefwo 2:ne mina drängar i Stugan brede wid mig med lijar nedhuggne, mina hästar och mitt ringa equipage utplundrat, som H. Fältmarskaleken Hammilton hwilcken då commenderade Lif Dragonerne jemte flere Herrar Officerare, hwilcka då woro närwarande och ännu lefwa, kunna berätta.

Som nu Regimenterna stod långt ifrån hvarandra Wintren öfwer inquarterade så att jag intet kunde afkomma till Nericke och Wärmelands Regimente, derest jag då war blefven Capitain, continuerade jag med tienstgiörandet wid Lif Dragonerne till om wåren 1709 då Arméen började draga sig till sammans, och blef i Ianu: månad commenderad med framl. öfverstlieut. Creutz som skulle twinga en Cossakisk öfverste med dess Fahna under Masseppas lydna, som ifrån honom hade afwikit. Hela wårt commando war 200 man som fördeltes i 8 små trouppar, af hwilcka jag då hade 25 man af Lif-Regimentet samt H:r Gen: Major Ribbing då warande Capitain 25 af Lif Dragonerne hwarmed wi attaquerade 1000 Cossacker med wärjan i handen, emedan intet skiutgewähr kunde brukas för medelst snögande rätt starckt under sielfwa actionen, hwilcken så lyckeligen aflopp på wår sida, att wi allenast med en mans förlust, brachte dem i desordres, men de deremot miste öfwer 30 man på Platsen, förutan blesserade, så att actionen war till slut, innan öfwerstlieutnant Creutz med de öfrige 150 man kom oss till undsättning.

J Februarii Månad bröto wi up ifrån Lecovitz att conjungera oss med infanteriet och hade med oss Masseppas penningewagnar och bagage, då wj under wägen blefwo attaquerade at Ryssarne, och jag wid samma tilfälle olyckl:n blesse-