många barn vore i stor armod och fattigdom.» Dömd från tjänsten på grund af generalkrigsrättens dom 6 aug. 1718.
Bodde 1734 på Hällsbäck.
545. Uggla, Johan Georg.
Broder till förestående.
Sek.-löjtnant 19 sept. 1712 med konfirmation 5 (16?) juli s. å.
Död ogift i Wismar.
546. Norman, Jonas.
Fänrik 19 sept. 1712, konfirmation därå 1 mars 1713, löjtnant 4 aug. 1718
Död i mars 1719.
547. von Kothen, Axel Christoffer, till Åbylund i Strå annex af Östergötland.
Född 24 mars 1695 i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Simon Gustaf von Kothen (n:r 383); modern: Maria Eding. Gift 1. gången med Sara Aurén, 2. gången med frih:nan Ulrica Fredrika Bildstein.
Sergeant vid N. o. V. reg. 19 dec. 1709, fältväbel 1710, fänrik 19 sept. 1712, sek.-löjtnant 2 febr. 1713, transp. till Jönköpings reg. i Stralsund 1714, sek.-kapten 28 okt. 1715 (fullmakt 9 okt.). Återtransp. till N. o. V. reg. och chef för Elfdals komp. 26 april 1717. Vid placeringen 1723 fick han löjtnants indelning. Chef för Näs kompani 17 okt. 1737—21 sept. 1739, då han blef transp. till Nordmarks kompani. Transp. till Elfdals kompani 20 dec. 1740. Erhöll öfverstelöjtnants afsked 29 dec. 1749. R. S. 0. 7 nov. 1748.
Deltog i slaget vid Gadebusch, blef fången vid Tönningen men rymde följ. år till Norge. 1715 kommenderad på Usedom, »sedermera på wåre Skiepp i Friska Hafvet (Friesches Haff), hwarest den 6 aug. stod action med de danska. Sedermera effter Anclam, Wollgast och Peenemünde skantzars förbipasserande, som då Brandenburgarne innehade, ankom till Rudöhn, hvarest de åter med de Danske hade action, då han blifwit blesserad i högra armen.» Ankom i okt. s. å. till Stralsund, där han var kvar vid dagtingan följ. år. Fördes fången till Brandenburg. Rymde därifrån 1717 öfver till Sverige. Deltog i 1718 års norska fälttåg.
Död 9 okt. 1757 på Hunnerstad i Småland.
548. Adlerfelt, Per, friherre.
Född 4 juni 1680 i Stockholm. Fadern: kungl. hofkamreraren Carl Johansson, adl. Adlerfelt; modern: Rebecka Hager. Gift med Catharina Johanna von Bautzen.
Volontär vid gardet 1700, sergeant s. å., fänrik 18 jan. 1701, löjtnant 18 jan. 1703 och kapten 17 juni 1708, öfvergick såsom öfverstelöjtnant till Krassows dragonregemente 23 maj 1710 och blef 28 sept. 1712 interimsöfverste för Närkes och Värmlands regemente, sedan han för sin »conduita och capacitet» blifvit därtill förordad af konung Stanislaus, konf. å fullm. 19 aug. 1714. Härifrån flyttades han såsom chef till Bergsreg:tet 7 dec. 1717, blef generalmajor 29 april 1719, sändes 25 juni s. å. såsom envoyé till Köpenhamn. Friherre 29 febr. 1720, återkallades han 1726 och blef då chef för ett värfvadt regemente i Malmö, där han samtidigt blef kommendant, v. landshöfding i Malmöhus län 1737. Efter Arvid Horns fall insattes han 31 mars 1739 såsom riksråd i den nya hattregeringen, kansliråd 18 april s. å.
Adlerfelt var med vid landstigningen på Seland 25 juli 1700, i slaget vid Narva, öfvergången af Düna, slaget vid Klissow, belägringen af Thorn, slaget vid Holofzin och slaget vid Poltava. Där tillfångatagen, fick han på hedersord resa till Sverige för att blifva utväxlad, försvarade 1711 Dammgartens skans med 300 dragoner och uppehöll därstädes danska armén i tre dagar. Marscherade därefter med sin trupp till Stralsund och utstod dess belägring; gjorde härifrån med
