552. Ruschenfelt, Otto Wilhelm.
Född 1694. Fadern: Jonas Rusch, nobil. Ruschenfelt; modern: Elisabeth Pettersson. Gift med Charlotta Margaretha Franc.
Kom i krigstjänst 1712, sergeant, fältväbel och fänrik vid N. o. V. reg. antagl. s. å., volontär vid Östgöta kavalleri 1715, fänrik vid Lifgardet 1718, kaptens afsked. (Se vidare Ridderstad: Gula gardet.) — Död 1726.
553. Fock, Alexander Gustaf.
Född 1678. Fadern: majoren vid artilleriet Haus Fock; modern: Johanna Juliana Mäller. Gift 1. gången med Maria Aminoff, 2. gången med Catharina von Cracowitz.
Volontär vid Henning Rudolf Horns reg. i Narva 24 febr. 1693, korpral 1694, rustmästare 1695, furir 1696, förare 1698, sergeant 1700, fältväbel s. å., fänrik vid Viborgs och Savolaks fördubblingsinfanteri 25 okt. 1701, blef i slaget vid Narva sårad i vänstra armen. Löjtnant vid sistnämnda inf. 1702, kapten vid öfverste Berndt Johan Mellins reg. 17 april 1703 och vid Smålands 5-männingsreg. 4 maj 1711.
Blef kapten vid öfverste Mellins reg. och värfvade då ett kompani på 100 man af egna medel, hvarpå han erhöll Karl XII:s konfirmation. Reg:tet kvarblef i Reval, tills ryssarna inneslöto staden, som slutligen togs, hvarvid F. flydde öfver till Sverige. Blef här transp. till generalmajor Hamiltons värfvade reg. i Malmö. Major vid N. o. V. tremänningsreg. 15 febr. 1712. Konfirmation härå 30 april s. å. Transp. till major vid N. o. V. reg. 3 mars 1714, hvilken senatens fullmakt dock annulerades af Karl XII, som 13 sept. s. å. hitbefullmäktigade C. J. Nieroth.
Död i jan. 1732 i Fnyrefall i Kalmar län och begrafven i Tuna kyrka. Efterlämnade änkan säger i en böneskrift, att hon råkat i stor fattigdom, då hon från Livland 1710 flydde för fienden öfver till Sverige. Fock hade från 1 dec. 1719 fått njuta räntorna af Näs i Blomskog, Skärmnäs i Trankil och Håltebyn i Karlanda.
554. Falk, Petter.
Gift 1. gången med Sara Maria Karlström, 2. gången 25 nov. 1725 i Stafnäs s:n med Ulrika Christina Roos af Hjelmsäter.
Volontär vid Östgöta kavalleri 1700, blef vid öfvergången af Düna svårt sårad genom båda armarna, så att han från Thorn hemsändes. Återställd, blef han 1703 volontär vid Fersens inf. reg. i Göteborg. Furir vid öfverste Ramsvärds ståndsdragoner 1705, sergeant där 1709 och deltog i slaget vid Helsingborg 1710, transp. till N. o. V. reg. såsom sergeant vid kapten Ugglas komp. 1711 och deltog i årets krigshändelser i Värmland. Löjtnant vid N. o. V. tremänningsreg. 6 juni 1712. Antagl. transp. till N. o. V. reg. 1713, enär han finnes upptagen i dess aflöningshandlingar, hvarjämte en uppgift säger: »lieutenant wid regimentet efter senatens fullmagt 24 juli 1713». Enligt egen utsago skulle hans transport ägt rum först 1718, då han var kommenderad att mellan Eda och Dufved upprätta post- och gästgifvaregårdar. Kaptens afsked 13 juli 1721. Njöt sedan expektanslön.[1]
Ägde Risäter i Råda socken, Nedra Lid (såldt 21 mars 1725) och en del af Ö:a Råda skog i Älfdalen. — Död 1759.
- ↑
Den i Örnbergs och Leijonhufvuds släktböcker förekommande uppgiften, att han
blifvit för visad tapperhet i slaget vid Narva nämnd till fänrik, är oriktig dels på grund
af ofvanstående tjänsteförteckning, dels emedan han icke öfversändes från Sverige förrän
1701. Uppgiften, att han inflyttat såsom hannoveransk adelsman, synes likaledes vara
oriktig, enär han i en af ridderskapet och adeln afslagen ansökan om frälserättighet icke
omnämner detta.
I denna fråga förekommer ytterligare följande:
