land 1742, bevistade kanonaden vid Domareby. Vid kapitulationen miste han största delen af sitt »ekipage». Från 23 samma månad var han kommenderad med något manskap till förstärkning på galären »gref Banér», med hvilken han återkom till Sverige 1 nov. 1743. Den 18 aug. anträddes marschen till Skåne, var april 1744 hemma med reg:tet. Konfirmation å löjtnantsfullmakten 19 febr. 1742. 1 okt. 1745 kapten å la suite i Frankrike, 12 nov. 1746 sek.-kapten i Frankrike, 1 aug. 1747 komp.-chef där, 24 dec. 1748 placerad såsom sek.-kapten i Frankrike efter freden, 16 febr. 1749 placerad à la suite i Frankrike. Kaptenlöjtnant i svensk tjänst 24 nov. 1748, kapten och chef för Örebro komp. 13 mars 1749, sek.-major 21 jan. 1757, transp. till Hamiltonska reg:tet genom byte med C. O. v. Segebaden (se n:r 680) 30 mars 1758, öfverstelöjtnant i armén 1764.
Cavaljer hos H. K. H. prins Carl 20 aug. 1756 —21 juni 1762. 12 febr. 1766 kallad att »från innevarande år» vara på 6 års tid direktör vid arméns pensionskassa.
Deltog i kriget 1741—43, i »kampanjerna» i Gäfle och Skåne 1743 samt i fransk tjänst åren 1745—48. R. S. O. 11 jan. 1755.
Död 20 april 1771.
618. Hård, Johan Ludvig, grefve till Herrestad.
Född 1719. Fadern: karolinen, sedermera guvernören öfver Skåne, baronen och grefven Carl Gustaf Hård; modern: frih:nan Anna Charlotta Louise Fahlström. Gift 1. gången 2 febr. 1748 i Karlskrona med gref:nan Ulrika Juliana Henrietta Wachtmeister af Johannishus; 2. gången 5 febr. 1781 med en grefvinn Podewitz.
Volontär vid Lifgardet 1731, förare 1733, fänrik vid N. o. V. reg. 6 mars 1735, adjutant 21 okt. 1738, löjtnant vid Dalregementet 14 okt. 1741, reg.-kvartermästare där 8 juni 1744—18 jan. 1748, då han fick öfverstelöjtnants afsked. Fick tillstånd gå i utrikes tjänst genom k. bref 23 okt. 1744, hvilket tillstånd 7 okt. 1746 förlängdes med 2 år. Som han erhöll afsked 18 jan. 1748, gjorde han utrikes tjänst med bibehållande af reg.-kvartermästares lön. Volontär vid furstens af Walldeck kår i holländsk tjänst 1747, öfverstelöjtnant vid en frikår därstädes s. å., öfverste där, öfverste i svensk tjänst 1748, löjtnant vid Lifdrabantkåren, rymde ur riket 1756 för delaktighet i nämnda års stämplingar, öfverste för en frikår i Preussen 1757, generalmajor i preussisk tjänst, guvernör i Spandau 1772, generallöjtnant.
Bevistade 12 fälttåg med stor tapperhet; sårad flera gånger. Han begick i sina yngre år så många ytterligheter, att han förflyttades från gardet till N. o. V. reg. med befallning att vistas på sitt boställe. H. var äfven med om den i Holland företagna revolutionen till förmån för den regerande familjen samt blef efter sin hemkomst utsedd till ledare för den sammansvärjning, som hade till ändamål att utvidga konungens makt. På våren 1756 utarbetade han ett förslag, enl. hvilket hela den kungliga familjen skulle begifva sig till Uppsala för att därifrån med en truppstyrka angripa hufvudstaden. Då detta förslag, till följd af konungens sjukdom, ej kunde verkställas, uppgjorde han i förening med frih. Horn ett nytt, enl. hvilket man med tillhjälp af den lägre befolkningen och garnisonsregementena i hufvudstaden skulle bemäktiga sig artillerigården, fängsla hattarnes förnämsta ledare och åstadkomma sammankallandet af en ny riksdag till någon stad i landsorten. Sammansvärjningen upptäcktes, hvarför H. rymde ur riket samt blef dömd att mista lif, ära och gods, hvilken dom blef upphäfd genom k. kungörelsen 21 aug. 1761.
Deltog med utmärkelse i Fredrik den stores krig, tillbragte ett par år i rysk fångenskap. Från 1780, då han fick afsked, lefde han i Paris. Var i Sve-
