fältväbels indelning 23 dec. 1753, löjtnant 30 aug. 1763, transp. till artilleriet genom tjänstebyte med H. C. Wennerstjerna (n:r 724) 13 aug. 1771.
Bevistade hela pommerska kriget, kommenderade därunder ett frikompani vid Sprengportenska kåren, deltog i striden vid Neuensund, var i staden Damgarten kommenderad med 80 man »och därstädes försvarat sig och repousserat 300 man, samt varit belägrad i Malchen».
Död 29 sept. 1775 på Törne i Nors socken.
665. Utter, Carl Gustaf.
Född 22 sept. 1722 i Uppsala. Fadern: löjtnanten vid Äntergastereg:tet Pehr Fromhold Utter; modern: Christina Sylvius. Gift 16 juni 1767 med Fredrika Neumann.
Kom i tjänst 1736, rustmästare vid Lifgardet 1741, sergeant vid Hälsinge reg. 1745, korpral vid Lifregementet till häst 1747, förare och fältväbel vid N. o. V. reg. 1752, fänrik 11 juni s. å., löjtnant 10 sept. 1759, kaptens afsked 19 juni 1771.
Deltog i finska kriget 1741—42, var med vid Gäfle och i Skåne 1743 samt deltog i hela pommerska kriget. Han tjänstgjorde därunder vid Sprengtportens kår och deltog i dess alla skärmytslingar.
Ägde och bebodde fideikommisset Larberg på Hammarön. Enligt Karlstads veckotidning blef »Kapten och välb. herr C. G. Utter» sakfälld för brännvinstillverkning till 100 dal. böter år 1773.
Död 17 april 1782 på Larberg.
666. Löwenhielm, Carl Gustaf, grefve.
Född 25 sept. 1732. Fadern: kanslipresidenten Carl Gustaf Löwenhielm; modern: Anna Elisabeth Kolthoff. Gift 2 aug. 1757 med Sara Katharina (Kajsa) Linroth, (som länge lefde kvar i folkminnet under namn af »Apertikärnga»).
Student i Uppsala 1743, begaf han sig sedan till Lund och därifrån utrikes. Blef 24 jan. 1744 volontär och efter återkomsten från sina resor 1746 fänrik vid general Hamiltons reg., transp. till Lifgardet 23 mars 1750, kapten vid Hessensteinska reg. 4 apr. 1754, transp. till N. o. V. reg. såsom chef för Näs komp. 4 maj s. å. genom byte med Johan Pyttner (n:r 582), transp. till Elfdals komp. 10 febr. 1758, kammarherre 25 april s. å., kvartermästare vid Lifdrabantkåren 31 dec. 1762, öfverste i armén 31 sept. 1770, öfverste och chef för Södra Skånska kavallerireg. 17 aug. 1772, afsked 16 aug. 1773. R. S. O. 1770.
L. var ägare af egendomarna Apertin, Lökene, Karlslund och Katrineberg i Värmland samt den s. k. grefvegården i Karlstad. Han var utrustad med ett godt hufvud men ägde mycket ringa håg för arbete och hade icke något sinne för det ekonomiska, hvilket sistnämnda i förening med hans goda hjärta och stora frikostighet bragte oreda i hans affärer. Han lär hafva blifvit beröfvad sin reg:ts-chefsbeställning på ett mycket orättvist sätt, enär den fråntogs honom endast för att gifvas åt hertig Karl af Södermanland (sedermera Karl XIII). Han var stor älskare af bordets nöjen, ansågs vara tapper, god kamrat och af en outtömlig glädtighet. Angripen af vattusot, skämtade han ännu i det sista öfver, att han, som aldrig smakat vatten, skulle duka under för en sådan sjukdom.
Död i Karlstad 13 maj 1788. Hans porträtt i olja finnes på Lång i Värmland och vid Skånska dragonreg:tet.
667. Svedenstjerna, Johan Niclas.
Född 22 okt. 1722. Fadern: löjtnanten vid Lifreg. till häst Nils Svedenstjerna; modern: Anna Magdalena Gyllenadler.
Studerade i Uppsala 1738—40, volontär vid Lifgardet 10 sept. 1740, förare 1742, sergeant, löjtnant vid Ö. Göinge skvadron af Södra skånska kavallerireg. 29 juli 1747, reg.-kvartermästare 31 aug. 1751, kaptenlöjtnant 11 juni 1752, transp. genom tjänstebyte såsom stabskapten till Hamiltonska reg. 4 april 1754,
