Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/164

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
151
OFFICERARE.

frih:nan Ulrica Augusta Palbitzky, 2. gången 8 maj 1807 på Säckestad i Västergötland med Sophia Lovisa Flach.

Underofficer vid N. o. V. reg. med indelning 7 febr. 1767, förare 3 dec. 1768, 2. adjutant med förra indelningen 18 juli 1769— okt. 1771, då han fick transport till Södermanlands reg. genom tjänstebyte med C. W. Stjernstolpe (n:r 725), löjtnant i armén 30 nov. 1774, s. å. adjutant hos kommenderande generalen i Skåne grefve Spens, transp. åter till N. o. V. reg. såsom stabskapten vid lifkomp. 20 mars 1776, chef för Kristinehamns komp. 11 dec. s. å., afsked 14 dec. 1785.

Var en tid bosatt på kaptensbostället Ö. Eketorp i Råda socken.

Död 23 maj 1822 på Engelholm.

721. Linroth, Carl Evert, till Säby.

Född 30 nov. 1749. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Carl Linroth (n:r 613), modern: frih:nan Brita Maria Åkerhjelm af Margretelund. Gift 24 aug. 1788 med frih:nan Ulrica Helena Posse af Säby.

Student i Uppsala 1757, i Lund 1760, volontär vid N. o. V. reg. 1766, furir 1767, styckjunkare vid artilleriet på finsk stat med sergeants lön sept. s. å., lifdrabant 2 jan. 1769, erhöll full lön 21 febr. s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 22 febr. 1770 genom tjänstebyte med P. Frumerie (se n:r 682), löjtnant 1 maj 1776, stabskapten vid 1. majorens komp. 19 mars 1783, afsked 30 maj 1787. Död 26 sept.1824 på Värmlands-Säby, begrafven i Linrothska grafven i Visnums kyrka.

722. von Rappholt, Bengt Gustaf.

Född 26 okt. 1746 på Risberg i Älfdalen. Fadern: brukspatronen Johan Henric von Rappholt; modern: Christina Charlotta Geijer.

Student i Uppsala 1763, e. o. landskanslist i kanslikollegium 24 jan. 1766, volontär vid Lifgardet 2 jan. 1769, rustmästare 17 april s. å., sergeant vid N. o. V. reg. 15 maj 1770, fänrik 8 mars 1771, löjtnant 1 maj 1776, stabskapten vid 2. majorens komp. 28 aug. 1783, chef för Kristinehamns komp. 23 aug. 1790, afsked 23 juni 1792. R. S. O. 14 aug. 1790.[1]

Kommenderad till norska gränsen 1772, chef för en arbetskommendering i Landskrona 1786, deltog i danska kriget 1788 och var 1789—90 med i Finland, då han var chef för den Värmlandskontingent, som deltog i öfverrumplingen af Elgsjöbatteriet.

Död ogift 8 febr. 1814.

723. Günther, Christian Ernst, till Karlslund vid Örebro.

Född 14 maj 1756 i Västergötland. Fadern: ryttmästaren vid Västgöta kavalleri Gustaf Ernst Günther, modern: Hedvig Augusta von Törne. Gift 15 dec. 1791 på Holmen i Södermanland med Agneta Charlotta Carpelan.

Fänrik 21 aug. 1771, tjänstebyte med P. A. v. Wachenfeldt (n:r 700) 22

  1. Om honom heter det i »B. G. Geijer och hans ättlingar»: Han hade i mångt och mycket ej obetydligt inflytande på Erik Gustaf Geijers framtid. Han vistades mycket på Ransäter såsom kusin till dennes far. Såsom den där i sin ungdom mycket umgåtts i stora världen, föreslog han, att den »svärmande ynglingen» skulle pröfva sina krafter såsom informator, och tillskref i detta syfte riksrådet friherre Malte Ramel, men svaret blef »efter inhämtade upplysningar från akademien» nekande. Detta bragte Geijers själ i uppror, det gällde visa all världen och främst de kära i hemmet, att man dugde till något, och så föddes äreminnet öfver Sten Sture. Äfven i andra hänseenden hade han inflytande på Geijer, som i sina »minnen» om honom säger: »haf tack också Du, bortgångne välgörare, hvilken jag är skyldig ej blott bekantskapen med fosterlandets skalder, hvilkas dikter jag så ofta hörde af Din röst, utan ock att mina första lärospår tonkonsten ej blefvo fruktlösa . . .» Om honom säger ock Geijer på annat ställe: »Öfverallt, där en talang finnes, förstår han att fatta den — han var en utmärkt människa.» — En sägen berättar, att han på en af sina resor skall blifvit fader till Napoleons general Rapp.