Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/182

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
169
OFFICERARE.

Var med i Skåne 1806, i Pommern 1807, i kriget mot Norge 1808—09, i Tyskland 1813—14, åtföljde västra armén till Stockholm.

Död ogift 26 april 1848 i Lidköping.

803. Bratt, Olof.

Född 16 aug. 1769 i Värmland. Fadern: brukspatronen Lars Bratt (ägde Molkom och Backa i Nyeds socken, Värmland); modern: Maria Sandelin.

Korpral vid Bohusläns dragonreg. 19 aug. 1779, sergeant vid N. o. V. reg. 14 april 1788, fänrik i armén 11 okt. s. å., blef under vistelsen i Göteborg okt. s. å. konstituerad till fänrik vid Dalarnes frikår, löjtnant i armén 1 juli 1789, löjtnant vid N. o. V. reg. 15 dec. 1790, kapten i reg. 18 juli 1796, chef för Nordmarks komp. 5 juli 1803, afsked 8 dec. 1807 med pension. R. S. O. 16 nov. 1799.

Deltog i 1788 års höstfälttåg mot danskarne i Göteborg samt höstfälttåget i Finland 1789. Blef sårad i striden vid Elgsö 30 sept. 1789.

Död ogift 13 aug. 1821 på Prästbol i Värmskogs socken.

Gustaf Mauritz Armfelt.

804. Armfelt, Gustaf Mauritz, friherre.

Född 31 mars 1757 på Juuva kaptensboställe i S:t Mårtens socken i Nyland. Fadern: öfversten och landshöfdingen öfver Åbo län Magnus Vilhelm Armfelt; modern: Maria Wennerstedt. Gift 7 aug. 1785 med gref:nan Hedvig Ulrica De la Gardie.

Efter att hafva besökt akademien i Åbo antogs Armfelt till korpral vid lifdragonerna (i Finland) och sändes till kadettskolan i Karlskrona, där han aflade officersexamen i maj 1773. Den 28 jan. 1774 nämndes han till fänrik vid Lifgardet, där han i april 1777 blef löjtnant. Efter ett gladt lif i hufvudstaden, hvarunder han ådragit sig Gustaf III:s misshag, reste han i mars 1779 i sällskap med G. M. Sprengtporten utrikes och kom om våren 1780 till Paris. I Spaa uppvaktade han konungen och vann dennes ynnest, hvarigenom han hastigt steg såväl inom hofvet som i armén och dessutom fick andra utmärkelser, såsom direktörsskapet inom kungl. teatern, ledamotskap af svenska akademien och kanslersbefattningen för Åbo akademi. Den 30 juni 1787 blef han öfverste och chef för Nylands infanteriregemente äfvensom generaladjutant. Hans deltagande i kriget 1788—90 är skildradt i 1. delen liksom hans chefskap öfver N. o. V. reg. (se sid. 175), hvilket räckte från den 29